Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En eller annan av mina gamla kamrater i moderata samlingspartiet kanske undrar varför jag i den ena artikeln efter den andra riktar så skarp kritik mot det som en gång var "vårt" parti. Och svaret är att det gamla partiet, med sina rötter i social konservatism inte längre existerar. Allt vad ideologi heter, och viljan att stå upp för sin uppfattning, är passé. Idag gäller för dem som representerar moderata samlingspartiet, att uppträda så slimmat som möjligt, och anpassat till vad som anses politiskt korrekt. Allt för att undvika att hamna i försvarsposition. Givetvis finns undantagen, och dem är all heder värd, men de är för få.Ett närmast övertydligt exempel på de senaste årens beklagansvärda utveckling i det parti jag en gång var stolt över att tillhöra, är att man nu är redo att föreslå riksdagen att anta en lag om så kallad könsneutrala vigslar. Inom partiet finns sannolikt en stor minoritet som går emot den karaktärslösa partiledningen. Och Reinfelt skulle nog inte riskera sin ställning inom partiet om han gjorde gemensam sak med kristdemokraterna och gick emot Mona Sahlin och hennes homo-lobby. Men han vågar inte, eller ids inte. Styrkan i hans karaktär är för svag. Eller - hemska tanke - tycker han verkligen som han talar.Inom Svenska kyrkan börjar själva vigselakten med orden ungefärligen så här: "Äktenskapet är av Gud instiftat". Och även Katolska kyrkan har samma tro och inställning. Hur i hela fridens namn kan Fredrik Reinfelt och hans kamrater i regeringen och opposition anse sig stå över vår Herres vilja i en så här central fråga, och som gällt under århundraden i vårt land? Är det inte att grovt överskatta sin egen betydelse i historien?Vårt politiska system har gett oss politiker utan moral och kurage att stå upp för vad man innerst tror på. De låter sig strax formas till anpassning i alla frågor av minsta vikt. Allt för att inte riskera sina möjligheter till att bli omvalda. Och kanske ligger en del av förklaringen i att avståndet mellan väljare och politiker är för stort och att väljarna kräver för lite. Kanske skulle ett system med direktval och enmansvalkretsar ge oss en bättre politik. Sämre skulle det väl inte kunna bli i alla fall. I varje fall skulle dom bli tvungna att se sina väljare i ögonen och stå direkt till svars för sina göranden och låtanden.Skrivet av en som inte väntar sig någon reaktion.