Mobbning kostar mångmiljonbelopp
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Mycket händer hemma i det egna hemmet, psykisk/fysisk misshandel, alkohol, knark, övergrepp och annat otrevligt.
Dessvärre är det svårt att upptäcka, men mobbning sker mitt framför ögonen på personalen i skolan. Det är ett tufft jobb att vara lärare, man kan inte som ensam människa hinna med allt. Man ska vara både pedagogisk och lära ut olika ämnen som barnen måste kunna inom en viss tidsram och samtidigt vara psykolog och "småpolis".
För några år sedan kom jag i kontakt med en liten flicka som var hårt utsatt i skolan. Den lilla flickan såg ingen annan utväg än att ta sitt liv. Hon tog ett rakblad och drog från handleden och hela vägen upp till armvecket på båda sina små armar.
Hon hittades och räddades. När jag sedan träffade henne satt jag länge med henne i mina armar innan jag frågade varför. Varför gjorde du det, berätta för mig för jag förstår inte.
Hon berättade:
Johanna, när det gör så ont i huvudet och så ont i hjärtat så vill man bara flytta den smärtan någon annanstans. Det gjorde skitont sa hon, men det var skönt att få ont där i stället och på något sätt så var det så skönt att se hur allt det där onda rann ur mig...
Pojkarna tar till andra drastiska metoder de hänger sig eller skjuter sig.
Nu tror ni att sådant inte händer här på Gotland men det gör det. Båda fallen har hänt här, detta är en stor tragedi för både föräldrar syskon, klasskamrater och lärare.
Det är många som behöver stöd och hjälp. Barn förstår inte att de mobbar, frågar man dem så säger dem att nej vi skojar bara lite...
Hur tror ni att dem barnen mår idag som bara "skojade" lite med det barnet som sen valde att ta sitt liv? Nej, barn måste ha vägledning, inte bara av oss föräldrar utan även i förskola och skola.
Jag skulle inte vilja vara lärare för jag vet av erfarenhet att man hinner inte med alla barn. Många barn har mer i bagaget än bara mobbning och ensamhetskänsla men om de slipper ALL den oro och ångest som mobbning för med sig så går nog livet mycket lättare.
När vi lämnar våra barn på dagis eller skola så ska väl någon vuxen se dem där också.
Dessa "problem" kan man aldrig eliminera men man kan minimera dem. Mina barn, dina barn, ingens barn ska behöva utsättas för detta.
På söndagens demonstration fick politikerna en massa förslag på att få in pengar. Sälj några fastigheter/marker, släck varannan gatlampa alla miljoner små...
Är man bofast på Gotland eller har sommarstuga eller sommarslott på ön så ska man väl betala skatten där huset står...
I kristider gäller det att dra in på roligheter och inköp, jag vill ha en ny skinnsoffa men skaffar jag det? NEJ!
Det är dax att höja skatten och det är bråttom. Det uppkom på demonstrationen när Tommy Wahlgren ställde den frågan till kommunens egen ekonomichef.
Lite småstammande svarade han att det går att fixa till om vi kallar till ett fullmäktigemöte...
Det är inget kul att höja skatten men om det kan lovas att dessa pengar går till barnen och personalen så går jag med på att betala mycket mer.
Man tror att det ska tjänas pengar på att säga upp över 100 personer. Men det ska sättas in en grupp som ska ge dessa personer stöd för psykiskt lidande och vägledning. De kanske tvingas flytta, de kanske tvingas till socialbidrag eftersom a-kassan så småningom tar slut.
Det framkom alldeles tydligt via våra rektorer på Gotland att frågeformuläret (enkäten) som skickades till oss föräldrar i november att politikerna läser dem och tar det till sig. Det kommer att skickas en ny enkät till oss i höst att skriva på...