Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När man läser Nordkalks hyllningsartikel (GT 14/7, GA 24/7) över gotländsk natur, kultur och sin egen förträfflighet verkar inte ett moln finnas på den kalkvita himlen som välver sig över deras norra Gotlandom man ska tro Nordkalk Men hur ska vi våga tro på Nordkalks uträkningar om vattenflöden i området, tillrinningen till Bästeträsk och vattenförsörjningen när de själva inte ens levt upp till villkoren i miljödomstolens brytningstillstånd och därför anmälts för miljöbrott i ärendet? Nordkalk har i fråga om vattnet lovat ett och gjort ett annat när det gäller sina båda provbrott i Ojnareskogen. Hur ska vi som bor och lever här kunna lita på ett företag som bara ett halvår efter att man fick sitt tillstånd har anmälts till miljöåklagare av tillsynsmyndigheten för att man brutit mot flera av de säkerhetsvillkor miljödomstolen ställde på Nordkalk för att ge dem tillstånd? Redan i november hade vittnen sett slangar som ledde från det östra brottet och rakt ut i markerna, där slangen slutade bredde en vattensamling med slamblandat vatten ut sig på allvaret. I februari polisanmäldes Nordkalk misstänkta för miljöbrott.Nordkalk misstänks alltså för att ha pumpat ut vatten från brottet och låtit det infiltrera intillliggande mark - just det som miljödomstolen slog fast att man på inga villkor fick göra. Dessutom hade Nordkalk inte upprättat kontrollpunkter för att kunna mäta vattenflöden, tillrinning, vattenkvalitet mm i samband med provbrytningarna som man också skulle ha gjort enligt tillståndet. Varför Nordkalk underlåtit att göra det man lovat avseende vattenfrågan kan vi bara spekulera i.Vad vi däremot vet är att arbetet i det västra brottet fick avbrytas för att vatten flödade in i okontrollerbara mängder i brottet och tankbilarna fick köra i skytteltrafik i försöken att tömma brottet så att arbetet kunde slutföras.Idag vet vi att brytningen resulterade i långt högre vattennivåer i detta brott än de 4 dm bottenvatten Nordkalk räknat sig fram till som ett "värsta scenario". Vad värre är att samtliga utomstående hydrologiska experter som studerat materialet (för sakägare, för naturvårdsverket och för Gotlands kommun) är överens om att det material som Nordkalk presenterat visar på stora brister såväl beträffande vetenskaplig som beprövad praxis. Långtidsprovpumpningar, som är en förutsättning för seriösa bedömningar om hur olika akviferer (geologiska bildningar som lagrar grundvatten) påverkar varandra planeras överhuvudtaget inte.Den enda seriösa långtidsprovpumpning som är gjord i området svarar Gotlands kommun för och den fick avbrytas på grund av oväntat stor grundvattensänkning trots att uttagen var endast mellan 3 och 10 procent av Nordkalks beräknade grundvattenuttag. Idén att Nordkalk och Gotlands kommun skulle jobba ihop för att göra Nordkalks planerade jättebrott i Ojnareskogen till vattenreservoar redan under pågående brytning är en våt kalkindustridröm utan möjlighet att förverkligas, inte minst med hänsyn till risken för föroreningar.Inte heller går den drömmen att förverkliga på ett sätt som står i överensstämmelse med kraven på god grundvattenstatus enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) samt de miljökvalitetsmål för grundvatten som regeringen antagit.Tvärtom ska varje kommunal grundvattentäkt ha ett skyddsområde inom vilket markanvändningen är starkt begränsad för att inte förorena eller påverka grundvattnets mängd (prop 2004/05:150). Att riskera en fungerande vattentäkt (sjön Bästeträsk) för att bryta kalk och samtidigt skapa en ny, sämre vattentäkt i Bästeträsks tillrinningsområde är inte bara dumt utan visar dessutom på bristande kunskap ovärdigt ett företag som Nordkalk.Det framgår med all önskvärd tydlighet att Nordkalk kan bryta sten, sälja kalk och lobba för gruvnäringen men saknar kunskap om såväl vattenskydd, hydrologi som långsiktig hållbar utveckling.
