Lärlingsutbildningar gör värdefull skillnad
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Många hantverksyrken är även en konstform. Glasblåsaren i Roma och stenhuggaren i Burgsvik är lika mycket industriarbetare som konstnär. Många är ensam- eller småföretagare. Ett stort generellt problem för dessa yrken är att medelåldern är relativt hög och återväxten är tynande. Behovet av insatser för kompetensöverföring och generationsväxling är stor. Regeringes satsning kan därför också ses om en insats att skydda en del av vårt kulturarv för framtiden.
På lärlingsutbildningen kommer minst halva utbildningstiden att förläggas till en arbetsplats där företag ges ansvar att lära ut de kunskaper som behövs i en verklig arbetsmiljö. Det kan ge många elever möjligheten att få en variation i sin kunskapsinhämtning som många är i behov av. Ersättning till företagen ges dels för praktikplatsen och dels för handledarutbildning. Kommunen får i sin tur 25 000 kronor per år och lärlingsplats i ersättning från staten som ska täcka administrativa kostnader och även komma företagen till del.
De yrkesinriktade programmen, där lärlingsutbildningen har sin hemvist, kan vara nationella eller specialutformade för en ort eller arbetsplats. Möjlighet att reducera kärnämnen införs, men eleven måste läsa fortfarande läsa de obligatoriska ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, historia, religion och idrott. För att hålla dörren öppen för senare högskolestudier införs samtidigt med lärlingsutbildningen också en lagstadgad rätt för dessa elever att läsa in högskolebehörighet längre fram.
Vi vet att våra motståndare kommer att hävda att yrkesutbildningar leder till ökade klassklyftor. Det anser vi är att nedvärdera praktiska kunskaper. Vår ambition är att återge hantverkskunnande en hög status genom att återinföra lärlingssystemet. Hantverksyrken är lika viktiga för Sveriges framtid som de akademiska yrkena.
Samhällets kostnader för avhopp från gymnasiet är stora men störst är förlusten för eleven som hoppar av. Alla varken vill eller bör bli akademiker Det finns idag många elever som inte känner att de passar in och lärlingsutbildning kan vara skillnaden mellan ett långt utanförskap eller en plats i samhället.
Cecilia Magnusson (m)