Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Gunnar Hökmark riktar i GA kritik mot biståndsorganisationen Diakonias vårkampanj 2007 som behandlar konflikten mellan israeler och palestinier. Han menar att Diakonia inte ser hoten mot Israel, inte tar ställning för demokratin, inte kritiserar de militanta krafterna i regionen och ställer frågan om Diakonia vill fostra till antisemitism. Det är olyckligt att Hökmark inte tagit tillfälle att sätta sig in i den kampanj han kritiserar där han kunde ha fått läsa eller höra om arbetet i de palestinska områdena för att stärka kvinnors rättigheter, stötta de som jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter, mot korruption och religiös extremism. Han kunde fått höra om de som på plats bekämpar den hatpropaganda som till och med smyger sig in i barnprogram och skolböcker, eller israeler och palestinier som samarbetar för en fredlig utveckling och att bryta ner fördomar mellan folken.När Hökmark kommenterar den politiska situationen är det ännu mer olyckligt att han är så omedveten om den folkrättsliga situationen och de många och samstämmiga rapporter som vittnar om läget på ockuperat palestinskt territorium.Diakonia är knappast ensamt om att koppla Israels politik till den rådande humanitära krisen i de palestinska områdena, det framgår exempelvis tydligt i Världsbanken senaste rapport som tydligt slår fast att huvudskälet till den rådande humanitära krisen i de ockuperade palestinska områdena är den begränsade rörelsefrihet och isolering som följer av Israels ockupation.Att kräva att alla parter, inklusive Israel ska respektera internationell rätt är inte att ignorera Israels säkerhetsintresse. Varken Diakonia, majoriteten av världens regeringar, FN eller internationella domstolen förnekar Israel rätten att skydda sin civilbefolkning. Däremot är man kritisk mot de 80 procent (enligt FN) av muren och checkpoints som byggs inne på ockuperad mark där de förvärrar och förlänger konflikten. Hinder som dessutom skiljer mellan palestinier och palestinier, istället för mellan israeler och palestinier vilket varit logiskt ur säkerhetssynpunkt.Idag kan vi tyvärr konstatera att de som varnade för den humanitära krisen i området och för Israels och västvärldens misslyckade politik att isolera de palestinska myndigheterna hade rätt. Den demokratiska utvecklingen i området har undergrävts och stärkt de militanta krafterna i konflikten.Bland dem som varnat finns ett stort antal internationella organisationer och experter, exempelvis det brittiska parlamentets utvecklingskommitté där även det brittiska konservativa partiet ingår.Nu har istället besvikelsen och desperationen gynnat de militanta krafterna, och utländska militanta krafter har istället fyllt hålen i den palestinska ekonomin. Resultaten syns tydligt i den senaste utvecklingen i Gaza.Hökmark reagerar i sin debattartikel också mot ett rollspel som ingår i kampanjen. I rollspelet förekommer de tre religionerna i regionen, och föreslås symboliseras av ett kors, en halvmåne och en davidsstjärna (eller andra valfria symboler). Hökmark anser att det "passerar anständighetens gräns" att symbolisera judendomen med en davidsstjärna. Detta är de tre vanligaste symbolerna som används av religionernas egna företrädare. Davidsstjärnan används i religiös litteratur, på Israels flagga och av motsvarigheten till Röda Korset/Halvmånen i Israel. Diakonia vänder sig mot beskrivningen av Davidsstjärnan som en oanständig symbol.Att som Hökmark bemöta kritik mot Israels ockupation med anklagelser om antisemitism är ett vanligt grepp när sakargumenten tryter. Vi anser inte att det gynnar en saklig debatt i dessa viktiga frågor och försvagar dessutom begreppet antisemitism.Diakonia arbetar för att både de israeliska och palestinska folken ska kunna leva i fred och säkerhet inom internationellt erkända gränser.Vi kommer att fortsätta fördöma våld och folkrättsbrott från alla parter i konflikten. Vi hoppas att även Gunnar Hökmark gör det. Gränsen är nådd för både israelers och palestiniers lidande i denna konflikt som fått pågå alltför länge.