Klimatberedningskatastrof
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För att bekämpa de globala mänskliga CO2-utsläppen behövs effektiva internationella överenskommelser.
Om det skall bli rejäla effekter måste de största utsläppskällorna bearbetas internationellt. Det vet alla ledamöter i den parlamentariska klimatberedningen.
Larmrapporterna avlöser varandra i en aldrig sinande ström.
Nästan all diskussion kretsar kring mänskligt åstadkomna koldioxidutsläpp. I dagarna kom en rapport som talade om att bostäderna svarar för 40 procent av koldioxidutsläppen. Djurhållningen har visat sig stå för större koldioxidutsläpp än samtliga jordens bilar.
Totalt sett svarar livsmedelsproduktionen tydligen för närmare hälften av de samlade mänskliga CO2 utsläppen. Den hittills, i många sammanhang, hyllade fartygstrafiken var veckans höjdare när det gällde miljögriseri.
Svavelutsläppen motsvarade utsläpp från 12 miljarder bilar och sen kommer det en försvarlig mängd koldioxid också. Den samlade industrins koldioxidutsläpp anges från 20 % upp till hälften. Larmrapporterna har dykt upp om att skogsavverkning frigör och släpper ut våldsamma mängder koldioxid. Flyget har kommit i fokus, trots relativt sett få flygresenärer i förhållande till hur många som åker bil så står flyget för uppemot 10 % av CO2 utsläppen. osv, osv.
När man försöker få en helhetsbild av allt detta inser man snabbt att det inte kan bli så många procent kvar för personbilstrafiken "att skämmas över".
Om man tror på att mänskligt orsakade CO2utsläpp har betydelse för klimatförändringarna finns det alltså massor av områden att börja jobba med, t ex flyget som hittills har fullständig skattefrihet för sin flygbensin.
FN:s klimatpanel IPCC rekommenderar en skatt på ca 40 öre kilot för CO2-utsläpp och högst 70 öre kilot. Biltrafiken i Sverige betalar redan i dag skyhögt mer.
Koldioxidutsläpp från en privatbilist beskattas i praktiken redan med hela 290 öre/kg (koldioxid- och energiskatt samt koldioxidbaserad fordonsskatt). Tala om överbeskattning.
Alla andra CO2 utsläpp i Sverige beskattas med i genomsnitt 15 öre per kg.
Den enda sektor i Sverige där man verkligen inte behöver höja är på bilismen. På vägfordonssidan bör man i stället sänka för att komma närmare en likformig behandling mellan olika utsläppskällor.
Via läckor från beredningen vet vi att det talas om att föreslå ytterligare höjning av bensinskatten med 70 öre, dvs 1 krona och 18 öre per liter vid pumpen.
Riksdagsledamöterna i beredningen vet att detta inte kommer att göra någon miljönytta eftersom folk kör bil därför att de måste och inte för att det är billigt.
En ytterligare höjning av 1:18 per liter skulle med tanke på vad som visats ovan vara ett bevis på en total härdsmälta hos beredningen. Det är ett svek mot svenskarna och utan miljöeffekt. Detta är helt fel. För att följa IPCC ska bensinskatten snarare sänkas med minst 70 öre.
En ledamot i beredningen säger "Folk har råd". Det visar att miljön ännu en gång bara är kamouflage för ökad skattehöjning.
Ett gott råd till beredningen, lägg inte fram detta orimliga förslag, folket blir förbannade!
Ta istället itu med alla de sektorer som i dag inte är åtgärdade.
Dalby 2008-02-17