Kick-off med bra kick
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förra torsdagen var vi på en sanslöst rolig kick-off arrangerad av Diös & Kuylenstierna som äger fd militärens fastigheter i Fårösund.
Mitt sällskap följde med för att jag sade till honom och trodde att han skulle få se en PowerPoint-presentation och tugga i sig en macka... ha ha ha!
Visbyfolket bussades ut och vi andra stod och frös ett tag i det plötsligt så kalla vintervädret. Trots eldar i fyrfat var det inte direkt någon värme. Till sist klev en liten kör upp på en trappa och sjöng ett par låtar, sen pratade folkhögskolans rektor om Ella - rockmusiklinjen för tjejer - och så fick vi äntligen kliva in i deras nya lokaler. Fantastiskt kul att få se att de gjort i ordning så coola lokaler åt tjejerna.
Sen fick man ta några steg ut i kylan och in genom nästa dörr. Där hade de en utställning där de visade sina planer - härliga planer och så bra beskrivet - Joakim Kuylenstierna höll ett litet tal och sen tog vi för oss av buffén. Som var så gooood. Jaha, man idkade mingel och det var trevligt men så kanske man började undra om det inte var dags för resten av programmet. Och jo då, minsann, Joakim ställde sig och tjoade i ena änden och så fick man gå upp på övervåningen, till "svartklubben" som de sa.
På övervåningen gick rökmaskinerna och där hängde hinkar med öl, stod vinflaskor, glas, smågodis och chips vid de små ståborden. Här fanns också en scen och där dundrade rocklinjens tjejer in i ett par tre konstellationer och drog av den ena fräna låten efter den andra. Vid det här laget var i alla fall jag så glad över allt kul som händer och är på gång i Fårösund att jag nästan hade en tår i ögat.
Sen stod vi och hängde lite med rocktjejerna och väntade på den hemlige gästen. Den hemliga gästen var Pugh Rogefelt ackompanjerad av Hasse Tholin på bas och Micke Lyander på trummor. Pugh kom in och såg lite trött ut, satte sig på en pall, verkade seg och jag tänkte "jaha, vad ska det bli av det här - är han kanske sjuk?". Sen bara tjongade det till framme på scenen och det blev sånt ös! Sannolikt en av de roligare spelningar jag varit med om. Så fruktansvärt roligt. När Micke och Hasse smög av scenen och Pugh plockade fram sitt munspel - ja då var det nästan extas.
Sen minglade vi lite till, dansade och drog oss mot utgången. Jag tackade Joakim för en riktigt rolig fest och jag skulle vilja prata mer med honom, för det känns som att vi kanske skulle kunna vara med och göra kul grejor i Kustparken. Vad vet jag?
Vi plockade med oss våra svarta presentpåsar innehållande en trycksak om deras planer, en t-shirt och en termometer. Allt var så ruggigt bra genomfört och stämningen var på topp.
Så, vad annat kan vi säga än "Diös & Kuylenstierna - we love you!"