Internationella handikappdagen: Inkludera alla i biståndet!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
FN:s konvention ställer nya krav på svenskt kris-, bistånds- och utvecklingsarbete. Konventionsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkra skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning i risksituationer, däribland väpnad konflikt, humanitära nödlägen och naturkatastrofer. Det är också staternas ansvar att se till att det internationella utvecklingssamarbetet är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och har ett funktionshinderperspektiv.
Detta perspektiv kan i praktiken handla om allt från att bygga skolor som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning till att skydda kvinnor med funktionsnedsättning från att utnyttjas sexuellt i flyktingläger.
Beräkningar visar att det bara hade kostat två procent mer att bygga upp Sri Lanka efter tsunamin på ett sätt som också bidragit till ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Tänker man till från början är det inte någon stor kostnad att anpassa skolor, sjukhus och andra centrala funktioner så att de blir tillgängliga för alla. På vissa håll gjordes punktinsatser, men det saknades en inkluderande strategi.
I Sydafrika stadgar grundlagen rättigheter för alla medborgare - även för personer med funktionsnedsättningar. Där har svenskt bistånd använts för att bygga en särskild funktionshinderenhet tätt knuten till presidentämbetet. Tack vare enheten har Sydafrika i dag både en inkluderande nationell strategi och handlingsplan. Dock återstår fortfarande mycket att göra för att alla ska inkluderas i vardagen.
Riksdagen antog så sent som härom veckan FN-konventionen, men Sverige ligger internationellt sett redan långt framme. Bland annat samarbetar Räddningsverket med handikappförbund kring utbildningar av chefer och annan personal som deltar i internationella räddningsaktioner. Även Sida arbetar systematiskt med att inkludera människor med funktionsnedsättning i utvecklingssamarbetet. Med följande tre konkreta åtgärder skulle Sverige kunna bidra ännu mer till ökad tillgänglighet i omvärlden:
l Utbilda alla som verkar inom svenskt internationellt biståndsarbete i hur de ska arbeta på ett som inkluderar personer med funktionsnedsättning.
l Arrangera en konferens för så kallade givarländer med anledning av FN-konventionen.
l Föreslå FN att ta fram en internationell handbok för hur biståndsinsatser ska leva upp till den nya konventionen.
Regeringen har en viktig uppgift att fylla. Flertalet biståndsorganisationer och FN-organ har än i dag ingen strategi för hur de ska inkludera personer med funktionsnedsättning. Staten bör ställa kav på att de organisationer som tar del av svenska biståndsmedel utvecklar sin kompetens i funktionshinderfrågor.