Gotlandsmusiken förtjänar välvilja
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Då hade han/hon bland annat fått reda på att Gotlandsmusiken i ringa utsträckning ägnar sig att spela marschmusik åt militären utan i stället är en förutsättning för många andra kulturinstitutioner på Gotland. Dessa är i regel små vilket innebär att de är beroende av samarbeten med varandra. Detta har Gotlandsmusiken insett och ägnar sig på ett föredömligt sätt åt samarbetsprojekt.
En av Länsteaterns framgångsrikaste projekt musikalen Cabaret var sålunda ett samarbete med Gotlandsmusiken.
För en av landets minsta länsteatrar hade det varit omöjligt att genomföra detta gigantiska projekt utan samarbetet med Gotlandsmusiken. Samma sak kan sägas om till exempel dramat Haren och Vråken med flera. Gotlandsmusiken spelar vidare med Musikalkompaniet och deras framgångsrika föreställningsverksamhet. De spelar åt Wats och de samarbetar med öns grundskolor i diverse samarbetsprojekt. På så sätt går det att räkna upp ett flertal exempel på hur Gotlandsmusiken stöder andra kulturinstitutioner och andra kulturformer på ön.
Om kulturälskaren sedan hade bemödat sig med att ta reda på ytterligare fakta så skulle han/hon förstå att han också är fel ute i sitt angrepp på könsfördelningen i ensemblen. Det är således kutym att anställningsprovspelningar äger rum genom att den sökande sitter och spelar bakom ett skynke varför juryn inte ens ser om det är en kvinna eller man som spelar.
Naturligtvis är det olyckligt att inte fler kvinnor känner sig kallade men vissa brassinstrument till exempel (tuba) är ytterst svåra för en kvinna med mindre lungkapacitet att traktera.
Vad man kan säga om Gotlandsmusiken är att de följt med utvecklingen och lever i nuet. Detta kommer kulturälskaren att konstatera vid lite noggrannare studier. Lycka till med dessa.