Gotland, en förskole- och skoltät kommun
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Efter att ha genomfört en ytlig genomgång av Gotlands förskolor och skolor kan jag mycket enkelt konstatera att kommunen är en förskole- och skoltät kommun med förhållandevis många små enheter med elevunderlag på färre än 100 barn och elever.
Belyser vi denna småskalighet ur olika aspekter kan vi konstatera följande:
Ekonomi/Administration:
Små enheter kostar mer än större enheter per barn. Ur ett administrativt perspektiv ökar varje enhets arbetsbörda om enheten är liten. Jag ser stora vinster, både personella och ekonomiska om kommunen samordnar administrationen från centralt håll.
Lokalkostnaderna kan rationaliseras om enheterna slås samman till större kluster. Tryggheten för barnen handlar inte bara om enheternas storlek utan handlar också om hur det pedagogiska arbetet utformas kring barnen, ett arbete som pedagogerna kan avgöra och utforma själva med kompetent ledning. Resurserna kan sätta in på människorna i kommunens pedagogiska verksamhet framför att prioritera att så gott som varje socken till vilket pris som helst skall ha en egen förskola och skola med tillhörande onödigt dyra kostnader.
Pedagogik:
Den pedagogiska verksamheten kan förbättras om enheterna ökar sitt samarbete och lärande mellan och inom enheterna. Vikarietillförsel, ledningspositioner samt stabsfunktionerna kan förbättras och rationaliseras om enheterna ökar sin fysiska storlek. Utvecklingen med förbättrade stabsfunktioner kring det pedagogiska arbetet skulle också leda till att skolledartjänsterna blir mer attraktiva på Gotland.
Ledning:
Förskolans och skolans ledningsgrupper har en nyckelpost i den pedagogiska verksamheten. Denna fråga kan inte nog betonas. På den Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg den 4-5 mars fick jag höra, från samtliga deltagare under seminarierna och föreläsningarna, om vikten kring handlingskraftigt pedagogiskt ledarskap. Skolministern Jan Björklund gick i täten för betoningen på förskolans och skolans skolledare tillsammans med olika företrädare för de nordiska länderna där både fackliga representanter och forskare var rörande överens. En närvarande och tydlig rektor med fokus på didaktiska och pedagogiska frågor med god insyn i den verksamhet som hon är satt att leda är en av många andra faktorer som skapar effektivitet i skolan.
Mitt råd till Gotlands kommun är att stödja ledningsgrupperna till ökad pedagogisk autonomi med hållbara och långsiktiga strategier i den administration som råder kring barnen och eleverna i förskolan och i skolan. I min magisteruppsats på Pedagogiska Institutionen vid Stockholms Universitet från hösten 2008 granskade jag Arbetsmiljöverkets inspektion av arbetsmiljön för skolledare i fem kommuner i Stockholms län. En av många nackdelar som dessa skolledare angav i skolledaryrket var den ombytliga politiskt styrda omvärlden som skolledarna ständigt måste underkasta sig. En politisk samstämmighet får en viktig roll i en omvärld där det tycks bli allt svårare att rekrytera kompetenta rektorer på grund av stora pensionsavgångar och svårare rekryteringsmöjligheter då skolledararbetet är alltför krävande i dagens Sverige.
Mitt råd till Gotlands förtroendevalda är att blir överens om en hållbar utveckling för Gotlands förskolor och skolor. En bred politisk och partipolitiskt gränsöverskridande uppslutning har visat sig vara oerhört framgångsrikt i exempelvis Haninge kommun som på mycket kort tid vänt en negativ trend till en mer hållbar utveckling med fokus på effektivitet för kommunens barn och unga.
Vidare så vill jag råda Er att göra långsiktiga humankapitalistiska satsningar på små, större och stora människors välbefinnande framför att ge dyrbara skattemedel till oekonomiska och alltför många lokaler utspridda på många små enheter över hela ön.
Lycka till i Ert viktiga och hållbara arbete.