Glöm inte demensen!
Fler och fler blir riktigt gamla. Vad har kommunerna för beredskap för det?Foto: Jan Forsman/SCANPIX
Foto: Jan Forsman/SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Då Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre står vi inom en snar framtid inför en demensexplosion och därmed också en tickande kostnadsbomb. Åldrandet börjar då slå igenom i den stora gruppen fyrtiotalister och man kan vänta sig en kraftig ökning av alzheimersjuka. Vid 80 års ålder beräknas var femte insjukna och vid 90 närmare hälften. Detta gäller givetvis också Gotland där de äldre blir allt fler.
Sjukdomar i hjärnan har länge varit skambelagda. Så var det även förr med cancer eller "kräfta" som sjukdomen kallades. Förhoppningsvis sker nu en förändring i attityder till Alzheimer och andra demenssjukdomar. Ett tecken är att under Almedalsveckan hålls fler seminarier om bristerna i demenssjukvården.
Vilken beredskap har då kommunerna och landstingen att möta de växande behoven av exempelvis utredning, stöd och boende till de drabbade. Kommer de anhöriga att tvingas ta ännu större ansvar än vad de redan gör i dag? På vilket sätt kan kunskaperna öka och spridas?
Även på Gotland medger de ansvariga inom äldrevården att man inte har tillräcklig kapacitet att ge det stöd som det finns behov av. Det saknas dagverksamheter, boende och utbildad personal. För personer med demenssjukdomar är omgivningens kunskap och bemötande avgörande för deras livskvalitet.
För ett kunna förbättra vården av personer med demenssjukdomar startades för ett par år sedan ett nationellt kvalitetsregister, Svenska Demensregistret. I detta finns nu uppgifter om drygt 4 000 demenspatienter runt om i landet. 61 vårdenheter - bland annat 21 vårdcentraler - har anslutit sig. Det är kostnadsfritt att gå med i Svedem som registret kallas. Det är hög tid för även Gotland att göra detta!
Socialstyrelsen startar under hösten tretton seminarier om de kommande nationella riktlinjerna för demensvården. Ett kommer att hållas i Stockholm där även Gotland är inbjudet att delta. Förhoppningsvis ska kunskaperna därifrån ge resultat i omsorgen och vården av de demenssjuka på ön.
Forskarna talar numera om att det råder stora mörkertal i hur många personer som har begynnande Alzheimer. Vid vårdcentralerna får personer som känner sig oroliga över att de glömmer namn och platser ofta diagnosen utbrändhet eller depression. De remitteras inte till minnesmottagningar för seriösa utredningar.
Men allt fler yngre som känner oro söker sig till vården för att bli utredda och få en diagnos. Därför sker också en ökning av antalet yngre med Alzheimer eller annan demenssjukdom. Omkring 10 000 personer under 65 år har i dag någon form av demens.
Men vården av de yngre är långt ifrån tillfredsställande. De får åka till dagverksamheter eller boenden där 80-90-åringar vårdas.
En ljusglimt och en träffpunkt för de yngre - och även äldre och deras anhöriga - är Alzheimer Café som startats av Ersta Diakoni i samverkan med Alzheimerföreningen. Om vad denna verksamhet betyder och hur den fungerar berättar anhöriga om på Ersta Diakonis seminarium "Mamma glömde bort min studentexamen". Förhoppningsvis skulle också Gotland kunna starta ett Alzheimer Café.