Garda skola ska leva
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag är övertygad om att vi är många här i Garda skolområde, som är djupt ledsna och besvikna över att en av Gotlands vackraste skolor nu närmast liknar en ruin. Jag har haft förmånen att se våra tre barn, gå där under de viktiga förskole- och grundskoleåren, och jag har också undervisat som textillärare och klasslärare i de flesta klasser där. Det som var roligast med att komma dit, både som förälder och lärare, var att få känna den fina och varma stämningen som mötte en både i skolan och på skolgården. Den till format trevliga och vackra skolan bidrog säkert, men naturligtvis personalens förmåga, att hela tiden ha trivseln på skolan i fokus. Att personalen känner stor sorg och frustration är självklart, de ska dessutom också orka stödja sina sorgsna elever i sorgearbetet efter en sådan förlust. Den största förlusten har tyvärr dessa pojkar gjort, som förorsakat allt detta, och vi vuxenvärld som inte funnits, när deras frustration över oförrätter vuxit och gett dessa konsekvenser. Jag hoppas nu verkligen, att politiker och alla som vill engagera sig för att få en fortsatt bra skolgång för Gardabarnen under nästa år, tar kyrkoherde Patrik Ahlmarks förslag i stort beaktande, och låter barnen få gå nära sin skola under tiden den byggs upp på nytt. Alla som vill ge sitt stöd för elever och lärare på Garda skola, skriv på listorna som ska lämnas till politikernas junimöte.