Frivilligarbete i nödläge
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Om Smittskyddsinstitutet har rätt - att vi kan räkna med 10 000-20 000 döda och 100 000-200 000 patienter extra som behöver sjukvård om den nya influensan bryter ut, förstår jag inte hur det ska gå till med befintliga resurser.
Personalen är på många ställen redan nu utnyttjad till bristningsgränsen.
I Västerbottens landsting planerar man att göra undantag från arbetstidslagen och skära ned på dygns- och veckovilan för de anställda, enligt SR.
Hur långt kan man gå när det gäller beordrat arbete?
Det finns en reserv av pensionerade sköterskor och utbildad personal som i dag arbetar med annat som skulle kunna rycka in. Det finns kanske andra som helt frivilligt skulle kunna delta om så bara en timme, en kväll. Det gäller inte bara vårdpersonal.
Det kommer också i ett krisläge att behövas hjälp från människor med annan kompetens. Exempelvis hemvärnet för transporter, frivilliga som hjälper till med lokaler och organisation av vårdpersonal.
Om personal i hemtjänsten och anhöriga insjuknar, vem hjälper då de gamla?
Redan idag kan det vara svårt att komma i kontakt med vården. Om mycket svårt sjuka infekterade människor behöver vård kommer andra att få stå tillbaka? Hur gör vi om infekterade patienter behöver specialistvård eller föder? Risken för gravida och små barn är större än för oss andra. Kommer det att krävas dubbla specialistavdelningar - för smittade och icke smittade patienter? Det kräver lokaler och utrustning och personal.
Det är stor skillnad på 10 000 och 20 000 döda. Det är inte bara siffror. För varje familj som mister en älskad är det en katastrof. Om vi genom ett planerat och välstrukturerat frivilligarbete kan rädda ytterligare 551 personer till livet motsvarar det siffrorna vid en Estoniakatastrof. Jag tycker vi ska hoppas på det bästa och medan tid är planera för det värsta.
Jag vill inte att någon ska behöva dö i onödan för att vi inte gjorde vad vi kunde.
Frivilligarbete är inte att ta på sig Florence gloria, det handlar inte om kallet utan om självbevarelsedrift. Att rädda livet på mina närmaste och dina. Det står inte i motsats till kampen för att få de löner vi är värda i vården. Tvärt om skapar det en förståelse och lojalitet när vi sen ska förhandla. Medias bild av vården är våra misslyckanden. Slarv och felbehandlingar har ett nyhetsvärde. Vi måste skapa en motbild. Vi är kompetenta och gör ett enastående jobb med små resurser. Vi är värda högre lön.
Du kan lämna ditt stöd till frivilliga insatser för vaccination genom att utan förpliktelser maila massvacc09@gmail.com vare sig du jobbar i vården eller inte. Skriv gärna namn, ort och vad du kan bidra med.
Sprid till dem du tror kan vara intresserade.
Vänligen,
Anna Jansson, sjuksköterska, författare