Att bebygga den sluttande ängen väster om kyrkogården vore att förstöra allt som de skickliga skaparna av kyrkogården byggt upp.
Hela tanken som fanns från början försvinner. Att som Eva Nypelius säger "det behövs fler bostäder i Visby" är förvånande. Hur kan detta lilla område plötsligt betyda så stor skillnad när det gäller bostäder? Det byggs ju för brinnande livet i Visby och kommunen har köpt in stora områden på P18 gamla områden bland annat Hällarna. Vad har man tänkt ha dessa områden till?
Jag frågar mig också: Hur många av tekniska förvaltningens tjänstemän och de beslutsfattande i kommunstyrelsen har några anhöriga begravda på Norra kyrkogården?
Har man ingen är det förmodligen ett lätt beslut att fatta. Man struntar helt enkelt i de berörda. En obehaglig tanke som slår mig är till och med om det möjligen kan finnas egenintresse i detta?
Varför måste det gå så fort? Är det månne för att folk inte skall hinna protestera? Politiker brukar slänga ur sig klyschor som "Vi politiker måste kunna fatta obekväma beslut".
Jag anser inte att detta är ett "obekvämt beslut" för kommunstyrelsen. Om man fattar beslutet att bebygga ängen mot havet är det ett beslut som vittnar om bristande insikt om och förståelse för många människors känslor och vad friden på kyrkogården betyder för oss. Det är ett beslut som vittnar om en förskräckande känslokyla.
Våga visa att ni bryr er om att bevara den unika friden och atmosfären på och kring kyrkogården! Våga visa att ni bryr er om alla de människor som berörs! Lämna ängen i fred!