Fårösund behöver högstadium
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kontentan av brevet innebär nedläggning av högstadiet i Slite eller Fårösund. I praktiken blir det Fårösunds högstadium som läggs ned i och med att man renoverat Solklintsskolan för 100 miljoner. Det är naivt att tro något annat. Varför vågar de inte skriva så?
Rektorerna har enbart tänkt kring elevpeng, regionalt stöd och allmänna besparingar.
Vad kostar bussningen av eleverna? Kan man minska kostnaderna i Fårösund i en halvtom skola? Får eleverna plats i en sammanslaget högstadium? Hur skall eleverna orka ta del av den "kraftigt höjda kvalitet" som erbjuds i den skola man reser till?
Jag har i flera sammanhang framfört att restiden från norra Fårö till Slite blir cirka tre timmar/dag. Då måste också schemat anpassas efter Fåröfärjan och Swebus. Det är inte alltid lätt. Det är oacceptabelt lång restid. Dubbelt så lång som de 45 minuter som är den rekommenderade längsta restiden i skolan. På realskolans tid var eleverna från norra Fårö inackorderade i Slite!
Tisdagen den 25/11 var det ett öppet skolråd i Fårösund. Bisse Carlsson som är chef för våra rektorer informerade om hur besparingarna kan komma att bli. Hon presenterade också blivande elevsiffror för Fårösund. Därefter vidtog diskussionen om rektorernas brev.
De närvarande föräldrarna, eleverna och personalen uttryckte sin stora oro över förslaget från rektorerna. Hur kan man skriva ett sådant brev utan att informera i sin egen skola? - Varför vågar rektorerna inte informera? Ingen av rektorerna var tyvärr närvarande vid skolrådet.
Känner rektorerna till hur vi kämpat för vårt högstadium på olika håll? Våren 2007 beslutades den nuvarande organisationen och den skulle stå fast ett antal år så att arbetsro skapades!
Från Fårösunds samhälle har man via sockenföreningen tydligt påpekat vikten av att ha högstadiet kvar. Om vi vill bibehålla servicen i Fårösund, så behövs ett högstadium för att få inflyttande. När konjunkturen vänder och hjulen börjar snurra igen, så skall vi vara attraktiva för fastlänningar som vill flytta och ta del av vår livskvalitet. Det har visat sig att utflyttande från storstäder hellre bosätter sig på landet eller i mindre tätorter än i städer.
Tidigare har familjer här i Fårösund framhållit att om man lägger ned högstadiet, så placerar man sina barn i Visby. Ännu mer alarmerande är att flera familjer i så fall väljer att flytta till Visby. Vad har vi vunnit då? Alla är förlorare.
En ytterligt allvarlig fråga gäller hur rektorerna i fortsättningen skall kunna åtnjuta något förtroende överhuvudtaget från någon av grupperna som berörs. Hur har man tänkt?
Andreas och Eva-Karin, Ni får nu verkligen fundera på hur Ni skall gå vidare. Kan Ni fortsätta Era jobb?
Jag har upplevt många rektorer under min tid som lärare. Rektor måste åtnjuta ett stort förtroende hos sina underlydande. Rektor måste vara en ledare, som man ser upp till och som visar sig och deltar överallt i skolan. Det är ett tufft jobb och många rektorer har inte orkat. Man måste jobba tillsammans med personalen med föräldrarnas stöd för elevernas bästa, annars går det aldrig.
Bertil Smitterberg