Energivapnet gör Ryssland starkare
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När ryska Gazprom i januari slutförhandlade köpet av 50 procent av NIS, det stora serbiska energiföretaget (att jämföra med Vattenfall), var det i direkt anslutning till det pågående presidentvalet i Serbien och Rysslands nej till ett självständigt Kosovo liksom Rysslands stöd till Serbien i denna fråga som i dag står i centrum för europeisk politik. Genom att hota eller faktiskt stänga av gasleveranser visar man inte bara att man kontrollerar energiförsörjningen till europeiska länder, man visar också att man är beredd att använda detta vapen. Det har drabbat Ukraina liksom våra baltiska grannländer ett flertal gånger alltsedan 1991.
I länder som Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Rumänien och Bulgarien äger ryska staten genom Gazprom eller motsvarande mycket stora andelar i företag som är verksamma med gasdistribution eller lagerhållning. Samma mönster av ägande präglar stora verksamheter i Vitryssland, Moldavien och Serbien. Gazproms ytterligare investeringar i infrastruktur och ledningar i Österrike, Bulgarien, Grekland, Kroatien, Italien, Finland, Tyskland och Storbritannien är ett uttryck för hur den ryska regimen prioriterar kontrollen över gasdistributionen snarare än investeringar i nya gastillgångar och ökad gasutvinning i Ryssland. Ytterst handlar det om att motverka att andra distributionsvägar kan föra gas till de europeiska marknaderna. När Ryssland om några år får brist på naturgas ska Europas beroende till landet vara så stort som möjligt.
Från Kaukasus till Balkan över Central-Europa och upp till de baltiska staterna ser vi i dag en rysk intressesfär som vill lytta fram sina positioner för att hävda samma politik som präglar regimen Putin i dess inrikespolitik. Frågan om en gasledning i Östersjön ska ses i detta perspektiv.
Det ställer krav på den europeiska energilagstiftningen och på säkerhetspolitiken. Jag har som rapportör för EPP-ED gruppen i Europaparlamentet föreslagit att kraven på tredjeland som vill agera i EU måste skärpas, de måste leva upp till den europeiska konkurrenslagstiftningen. Vi behöver utveckla fler energikällor och mindre beroende till gas. Men vi måste också inse att den ökade militära förmågan i Ryssland är ett uttryck för en vilja att påverka sin omgivning. Inte genom invasioner utan genom makt. Det ställer krav även på det svenska försvaret när det gäller vår militära förmåga i vår egen del av världen.