Endast Nobelpris tar inte Sverige ur krisen
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Regeringens forskningsproposition 2008 är ett lyft för den traditionella universitetsforskningen i Sverige. Men är den ett lyft för den kunskapsbaserade näringslivsutvecklingen? Som det nu ser ut skapar satsningen endast industriell utveckling på mycket lång sikt. Om den alls uppstår. Statens miljarder till forskningen kommer därför inte att vara någon hjälp för näringsminister Maud Olofsson att lyfta Sverige ur den nuvarande krisen
I en situation då landet och näringslivet behöver allt stöd av högskole- och forskningssystemet riskerar regeringen och forskningsminister Tobias Krantz att föra en politik som direkt motverkar mångfalden av forskning inom högskole- och forskningssystemet.
Någon annan slutsats är svår att komma till när Energimyndigheten, Fas, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova föreslår fördelningen av de 5,3 miljarderna till de av regeringen utpekade tjugo strategiska forskningsområdena. Endast en bråkdel går till landets högskolor och nya universitet. Dörren stängs i princip för landets alla nya lärosäten. Därmed riskerar också dörren att stängas för all den behovsorienterade forskning som kan skapa industriell utveckling inom en överblickbar framtid.
En stor och mycket viktig del av kunskapsutveckling och forskning sker utanför den gamla akademin. Allt fler aktörer - såväl privata företag som offentliga organisationer - utvecklar forskningsbaserade metoder för att hantera sina utvecklingsbehov och frågeställningar. Detta sker i samverkan mellan näringslivet och de nya lärosätena i arbete sida vid sida. Inte var och en för sig.
Flera av de nya lärosätena ligger långt framme inom sina specialområden och har omfattande samarbeten med näringslivet. Forskargrupper som samarbetar med industri och tjänstesektorn är ofta också vetenskapligt framgångsrika. Men sådant har inte prioriterats i myndigheternas förslag för hur miljarderna i den statliga forskningsfinansieringen ska fördelas.
För de nya lärosätena i Sundsvall, Gävle, Karlstad, Falun, Trollhättan, Borås, Skövde, Örebro, Västerås, Visby, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Halmstad, Kristianstad och Malmö är samarbete med näringslivet i kompetensutveckling och forskning ett etablerat och framgångsrikt arbetssätt.
Landets nya lärosäten bidrar till avgörande insatser för svenskt näringslivs konkurrenskraft. Samarbetet är och har varit språngbräda för såväl nyförtagande som förnyelse av produktion och tjänsteutveckling i befintliga företag inte bara regionalt, utan även på en världsmarknad. Här, Maud Olofsson, finns framtidens tillväxtpotential: när kunskap är tillgänglig och nyttiggörs i samhälle och näringsliv. KK-stiftelsen anser att detta samarbete är en nyckel för att ta Sverige ur krisen och lägger därför sin forskningsfinansiering på dessa lärosäten.
KK-stiftelsen satsar 1,5 miljarder kronor på forskningsprogrammet KK-miljöer riktat mot de nya lärosätena. Det övergripande målet med KK-stiftelsens miljardsatsning är att dessa lärosäten tillsammans med näringsliv, institut och samhälle - i samproduktion - utvecklar internationellt konkurrenskraftiga och profilerade kunskaps- och kompetensmiljöer för ömsesidig nytta och för att skapa värde för Sverige. Genom denna satsning tas den kunskaps- och kompetensutveckling som sker i samhället på största allvar och ses som den resurs som den de facto är.
Här, Maud Olofsson, finns utmaningen. De nya lärosätena finns här. Näringslivet finns här. KK-stiftelsen finns här. Förutsättningar finns för att lyfta Sverige ur krisen. Men var finns du, Maud? Du är välkommen in i gemenskapen - med en forsknings- och innovationspolitik som uppmärksammar och stödjer en kunskapsbaserad ekonomisk utveckling.