Diakoners kritik alltför enögd

Gotland2008-12-19 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Diakoner i Visby respektive Västerås stift har ställt sig bakom ett manifest som i hårda ordalag attackerar regeringens socialpolitik. Självklart är det bra att samhällsengagerade personer med egna erfarenheter av att hjälpa andra deltar i debatten och arbetar för dem som har det svårast. Men när det gäller de kritiserade reformerna inom socialförsäkringens område så skjuter man långt över målet och målar dessutom upp en ensidig bild. Även om syftet är det bästa, nämligen att skapa insikt, så finns det ändå anledning till balans och reflektion.
Den bärande idén för regeringens politik är att öka möjligheterna till rehabilitering så att fler människor kan komma tillbaka till arbetsmarknaden. Därför satsas 3,4 miljarder på rehabilitering. Särskilt betonas vikten av att redan från början vid långtidssjukskrivning få med alla berörda parter - såväl försäkringskassa och arbetsgivare som den enskilde - så att man gemensamt kan arbeta för att den sjukskrivne snabbt skall kunna bli frisk och återkomma i en arbetsgemenskap.
Dessutom skall man från försäkringskassans sida se på alla möjligheter som finns för den enskilde på hela arbetsmarknaden och inte bara inom det område där han eller hon tidigare jobbat. Tanken är att många sjukskrivna snabbare än vad som varit fallet hittills skall kunna få ett nytt arbete inom en annan sektor och på så sätt få en chans att försörja sig själv, trots sjukdom eller skada.

En kristen människosyn har sin utgångspunkt i kärlek och barmhärtighet. Det är inte detsamma som en bidragspolitik där man inte förväntar sig något varken av den enskilde eller av försäkringskassan. Tvärtom borde det också vara kristet att våga se de brister som finns och vad man kan göra för att förbättra situationen även om det innebär förändringar. Att det under lång tid funnits problem och utanförskap borde sporra till just nytänkande och bättre lösningar. Precis som nu sker!
Både arbetsgivare och fackföreningar har nämligen varit överens om att den gamla sjukförsäkringsmodellen med väldigt långa sjukskrivningar utan möjlighet till rehabilitering eller matchning mot hela arbetsmarknaden inte fungerat bra och därmed lämnat åtskilliga utanför. Det vore bra om också de diakoner som skrivit under uppropet ville delta i denna viktiga debatt om hur man får tillbaka människor i arbete och ger dem åter den värdighet som för många upplevs saknas när man står utan möjlighet att kunna försörja sig själv. Sådana insatser kan också vara en del av det arbete kring att "försvara människors rätt, stå på de förtrycktas sida och uppmuntra Guds folk till det som är gott" som diakonernas vigningslöften talar om.

Hans Wallmark
Läs mer om