Det var väl inte meningen att somliga skulle få höjd fastighetsskatt
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Alla som gjort uppskov för reavinsten vid tidigare försäljningar av sin bostad, ska från i år betala 0,5 procent i skatt på beloppet. Sammanlagt berörs 319 000 småhusägare i landet av förändringen, och för många blir det en överraskning när deklarationen kommer.
I Gotlands län handlar det om knappt 2 000 personer boende i småhus. Men det viktiga är inte antalet, utan följderna för enskilda husägare. Här finns grupper som uppskovsskatten skapar stora ekonomiska problem för. Vissa betalar till och med mer i fastighetsskatt i dag än tidigare, vilket knappast var regeringens avsikt.
Uppskovsskatten förändrar kalkylen för den som köpt ett nytt hus och finansierar det med en uppskjuten reavinst från en tidigare bostadsförsäljning. Det kan handla om bland annat äldre som flyttat till bekvämare boende och yngre familjer som bytt upp sig allteftersom familjen vuxit. Grupper som ofta har mindre marginaler än genomsnittet.
Det är en sak att ändra regler som påverkar framtida beslut, en helt annan att införa förändringar som även påverkar tidigare beslut. Men det är just vad som skett i detta fall, regeringen har infört en retroaktiv skatt. Sådant hör inte hemma i ett rättssamhälle.
Uppskovsskatten påverkar också viljan att byta bostad i framtiden. Den som byter bostad och köper en ny som kostar lika mycket får räkna med betydligt högre månadskostnader efter bostadsbytet. Detta kommer att skapa olyckliga inlåsningseffekter på bostadsmarknaden, vilket är illa när just en ökad rörlighet skulle kunna motverka nedgången i samhällsekonomin och bidra till att stärka arbetsmarknaden.
Skatten på uppskov förändrar förutsättningarna på bostadsmarknaden på ett orimligt sätt. Denna del av fastighetsskattereformen måste justeras.