Det går att bo i museum

Gotland2009-02-26 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag följer Majvor Östergrens råd och lyfter på hatten för våra museer och våra museiarbetare, och inte minst för Majvor själv. Som i sin insändare den 11 februari 2009 bemöter uttalande från ledande politiker och tjänstemän på Gotland. De ställde frågan? Skall vi bo i ett museum "eller" skall vi ha en levande innerstad och en levande landsbygd. Majvor har besvarat detta uttömligt och strålande. Jag tillåter mig att fråga, "på vilket sätt" kan museibranschen hindra utveckling och framåtskridande. Ta Gotlands Fornsal till exempel det var ett storverk när den skapades. Och är ett storverk i dag över 66.000 besökte Fornsalen 2008. Den om någon gör väl Visby innerstad levande.
Här kommer några som gör Gotlands landsbygd levande; Bläse kalkbruksmuseum, Bungemuseet, Strandriddaregården, Sjukhusmuseet i Lärbro, Takstens gård, Försvarsmuseet i i Tingstäde, Stenkyrka hembygdsmuseum, Nyhamns fiskemuseum, Norrlanda fornstuga, Roma kungsgård, Bottarve museigård, Vamlingbo prästgård och många, många fler. Utan dem blev landsbygden mindre levande.
På tal om att bo i ett museum, så går det mycket bra. Det vill säga om man är museiföremål själv. Jag bor i ett museum, och jag vill inte byta boplats. Jag har inte wc, bad eller dusch. Jag har ingen dator, ingen mikrovågsugn, ingen mobiltelefon. Jag sitter här bland hundraåriga möbler och böcker, bland tvåhundra år gamla drickstop och kopparsaker. Jag njuter av det som varit och tänker inte på vad som kommer. Jag lever i nutid. Men jag är inte emot utveckling och framåtskridande. Till sist ett stort tack till Majvor och alla som offrar tid och kraft för att forma bilden av en svunnen tid. Tack vare dem slipper vi uppleva den dag som gryr då allt vårt guld ej räcker att forma bilden av en svunnen tid.
Enar Jonsson
Läs mer om