Det går att bo i museum
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Här kommer några som gör Gotlands landsbygd levande; Bläse kalkbruksmuseum, Bungemuseet, Strandriddaregården, Sjukhusmuseet i Lärbro, Takstens gård, Försvarsmuseet i i Tingstäde, Stenkyrka hembygdsmuseum, Nyhamns fiskemuseum, Norrlanda fornstuga, Roma kungsgård, Bottarve museigård, Vamlingbo prästgård och många, många fler. Utan dem blev landsbygden mindre levande.
På tal om att bo i ett museum, så går det mycket bra. Det vill säga om man är museiföremål själv. Jag bor i ett museum, och jag vill inte byta boplats. Jag har inte wc, bad eller dusch. Jag har ingen dator, ingen mikrovågsugn, ingen mobiltelefon. Jag sitter här bland hundraåriga möbler och böcker, bland tvåhundra år gamla drickstop och kopparsaker. Jag njuter av det som varit och tänker inte på vad som kommer. Jag lever i nutid. Men jag är inte emot utveckling och framåtskridande. Till sist ett stort tack till Majvor och alla som offrar tid och kraft för att forma bilden av en svunnen tid. Tack vare dem slipper vi uppleva den dag som gryr då allt vårt guld ej räcker att forma bilden av en svunnen tid.
Enar Jonsson