Därför skjuter de budbäraren
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fjellner är i sitt svar selektiv med fakta och undviker nogsamt områden som är känsliga för moderaterna. Faktum är att svenska moderater och socialdemokrater går hand i hand i EU-parlamentet för att bygga EU-staten. Eller som finansminister Anders Borg (m) uttryckt det: "På den europeiska scenen blir det här med socialdemokrat, moderat och liberal väldigt annorlunda" (DN, 8/2 2007).
Junilistans skrift "Med kluven tunga 3" visar hur moderaterna i omröstningarna konkret stöder byggandet av EU-staten. Detta är viktigt att konstatera, då ansvarsutkrävande är fundamentalt i en demokrati. Fjellner hävdar att skriftens urval är selektivt men kan inte precisera vad som saknas.
Junilistan redovisar öppet all information. Fjellner påpekar att våra ledamöter saknades i den andra behandlingen av EU:s budget för 2008. Men varför nämner han inte att alla fyra moderaterna saknades vid den mycket viktigare första behandlingen av 2008 års budget i september? Då hade moderaterna åkt hem till sin partistämma.
Fjellner tar upp bidragen till EU-partier och deras stiftelser men väljer att inte nämna att hans federalistiska kristdemokratiska/konservativa EU-parti specialdesignar EU-bidragen och tar därigenom emot den största delen av skattebetalarnas pengar. Junilistan däremot röstar nej till dessa stöd.
Vidare tycker Fjellner att Junilistan inte gör något i EU-parlamentet. Har han förträngt att han röstat emot Junilistans förslag om till exempel bedrägeribekämpningen mot EU:s Regionkommitté? Ännu allvarligare är att han också röstade emot Junilistans förslag om ett svenskt undantag mot euromedlemskap. Likaså har Fjellner förträngt att Junilistans ledamöter enligt EU-parlamentets officiella statistik ligger i topp i aktiviteter bland svenska EU-parlamentariker. Junilistan för sin del tycker att moderaterna alldeles för okritiskt flyter med federalistströmmen. Vi överlåter till väljarna att avgöra vem som har rätt.
Junilistan kanske är en udda företeelse för Fjellner och hans moderata och socialdemokratiska vänner, men vi behövs för att ständigt påminna dem om att folken i EU inte hänger med på byggandet av en överstat. Folkomröstningarna i Sverige om euron 2003 och om EU-grundlagen i Frankrike och Nederländerna 2005 visar att folken är minst sagt skeptiska mot EU-staten. Fjellner och hans kollegor gör nu allt för att undvika folkomröstningar om Lissabonfördraget (som EU:s nya grundlag numera kallas). Nyss (februari 2008) röstade Fjellner och hans moderatkollegor nej till förslaget att EU ska förbinda sig att respektera resultatet av folkomröstningen om Lissabonfördraget på Irland i maj 2008. Är det demokrati?
Avslutningsvis skriver Fjellner att moderaterna "arbetar konsekvent i parlamentets största partigrupp [...]". Men på vilket sätt hjälper det att vara många vid ratten om man styr åt fel håll?