Charles Darwin gjorde kyrkan en stor tjänst
Foto: AP
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Georges Lemaitre var belgisk katolsk präst och professor (förmodligen har katolska kyrkan finansierat delar av hans forskning) och det var under en föreläsningsturné i Kalifornien 1933 som han första gången presenterade sin teori för en större publik. I auditoriet satt ingen mindre än Albert Einstein, vilken reste sig och applåderade och sa att det var den vackraste och mest trovärdiga teori om skapelsens ursprung som han någonsin hade lyssnat till. Albert Einstein var även han en troende människa. Han uttryckte sig ungefär så här att hans gudstro handlade om en ödmjuk beundran inför den överlägsna varelse (supreme being) vilkens spår vi kan lägga märke till överallt omkring oss.
Nuförtiden är det många som lockas att idiotförklara troende människor. Häromdagen hörde jag en intervju med en kvinna som skrivit en bok om Darwin. Hon var biolog och undervisade i medicinsk etik vid Lunds universitet och hon och reportern höll med varandra om att det var obegripligt att en del människor fortsatte vara religiösa trots allt som Darwin förklarat. Hon förklarade det hela med att vissa människor har något slags filter som förhindrar dem att ta in information som de inte klarar av att höra.
Lustigt nog måste Charles Darwin också ha haft sådana där filter, eftersom han avslutade sitt verk "On the Origin of Species" (arternas ursprung) med en lovsång till Skaparen som satt ramarna för livet på jorden och blåst sin livsande i de första levande varelserna som utvecklats mot allt rikare mångfald och större skönhet! Den här avslutningen är borttagen från vår tids upplagor, men i alla upplagor fram till 50-talet finns den med.
Man brukar också påstå att Charles Darwin var så rädd för kyrkans reaktion att han väntade i 20 år med att publicera sin teori. Av Darwins självbiografi framgår emellertid att han plågades av insikten att hans teori skulle komma att användas mot kyrkan, vilket var en svår konflikt för honom! Darwin (som blev tidigt moderlös) var mycket familjebunden och hela livet starkt fästad vid sin hustru som var en ovanligt from kvinna. Han försökte flera gånger skriva ner sin teori men kunde helt enkelt inte! Han drabbades av magplågor och svår ångest och fick läggas in på olika hälsohem. Darwin (som började sin akademiska bana som prästkandidat för anglikanska kyrkan) ansåg själv att han aldrig förnekat Gud men kallade sig mot slutet av sitt liv för agnostiker.
Numera framställs Darwin som benhård ateist, vilket är felaktigt. Och i själva verket har han ju gjort kyrkan en stor tjänst! Hans teori gör fullständigt klart (för den som tror) att Gud inte en gång i tiden blev färdig med sin skapelse och lämnade den åt sitt öde, utan att han skapar nu i detta ögonblick och att den magnifika värld där vi får leva hela tiden omformas och förändras.
Till största delen är och förblir den dessutom en gåta för oss. Det mänskliga förnuftet är en fantastisk gåva men det har sin begränsning. Människor fortsätter att vara religiösa inte därför att de är behäftade med underliga filter, utan därför att det som förnuftet kan greppa om, för de flesta människor inte räcker som förklaringsmodell eller livsåskådning. De flesta människor, inklusive 1800- och 1900-talens största genier (Darwin och Einstein) ser sig omkring efter nånting mer. Om du som läser detta har en gudstro ska du veta att du är i gott sällskap, och att du i själva verket förmodligen agerar rationellt!