"Besparingen på lasarettet ska ske på sjuksköterskor"

Gotland2008-02-27 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Följande debattinlägg framförs till stor del i påståendeform. Om dementier finns att framföra mottas de tacksamt i offentligt ljus. Tystnad kan i sedvanlig ordning tolkas som medhåll.
Allt tydligare står det klart att de 5 procent som är ett fastslaget sparbeting för varje klinik på lasarettet kommer att ske på sjuksköterskors bekostnad.
För flera år sedan tvingades denna kår motvilligt in i ett treskiftssystem där man växlar mellan dag, kväll och nattjänstgöring och där tillägget av nattpass var det nya. Ett system som ansågs vara en nödvändig lösning p.g.a att rekrytering av nattsjuksköterskor ej gick att lösa på annat sätt vilket väl talar sitt tydliga språk om att nattarbete av de flesta anses som synnerligen oattraktivt.
En tidskompensation som så småningom infördes gjorde dock arbetssättet lindrigare och överhuvudtaget möjligt att uthärda och klara av. Planen/beslutet är nu att tidskompensationen ska bort med övertalighet i sköterskekåren som följd alltmedan treskiftsmodellen ska kvarstå.
Övertaligheten kommer att leda till att minst en sjuksköterska per avdelning kan avvecklas. Förmodligen kommer denna behandling att innebära flera protestuppsägningar, troligen bland de mest kreativa och uppstudsiga.
Från ledningssynpunkt innebär detta dock inget negativt utan man får på så sätt en s.k naturlig avgång av sjuksköterskor som bara ytterst sparsamt kommer att ersättas. Därmed behöver heller ingen möda läggas på alternativa sparåtgärder. I ett sådant läge tas ingen hänsyn till personliga egenskaper som t.ex kompetens,erfarenhet eller betydelse för avdelningsarbetet en sådan sköterska ev. besitter. Om behov skulle uppstå är hon rent fysiskt lätt att ersätta med någon ny som, i det tysta, har fullt upp med att lära sig ett krävande yrke.

Om viljan och makten fanns att på allvar se över alternativet vad en läkare på lasarettet i helhet kostar skulle troligen besparingar som skjuter långt över 5 procentsgränsen per klinik vara möjliga.
Denna kategori har lagt ned mycket tid och pengar på sin utbildning och har ett långt större ansvar än vad sjuksköterskan har. Därför är de i sin grundlön minst dubbelt avlönade, i genomsnitt troligen tredubbelt.
Frågan står dock obesvarad och obearbetad om allt de utför är en nödvändighet? Behövs t.ex alla återbesök och telefontider? Och är inte jouruppdragen, åtminstone i många fall, för generöst tilltagna?
Åtskilliga veckor per år ersätts en läkare med vikarie då han/hon tar ut komp för sin jourtid. Eller så har man i botten en väl tilltagen läkarbemanning just för att täckning ska finnas för bl.a detta ändamål.
Mot läkarnas status och makt har dock hittills ingen vågat sätta sig upp. Så icke heller sjukhusledningen. I stället har man denna gång lyckats hitta ett kryphål i en betydligt mer timid lågstatusgrupp dvs. sjuksköterskor. Man har tagit detta tillfälle i besittning och strategin har utvecklats för hur "massakern" ska kunna genomföras.

Strategien består i att en ny ledningsgrupp utgörande av klinikchefer som även är läkare har satts samman. Från sjukhusledningens sida har säkert utfärdats hot om allmänna åtstramningar i läkarledet för den klinikchef som ev. inte velat anta uppdraget samt mutor i form av löneförmåner och löften om att läkarna inte ska belastas med så stora eftergifter, endast små skenmanövrar för syns skull.
På detta sätt har man manipulerat cheferna att vara med i drevet mot sina undersåtar. Detta kan vara en förklaring om du som sjuksköterska tycker att din klinikchef plötsligt förvandlats från förhandlingsbar och hyfsat hänsynsfull till en galen pitbullterrier. Ordet korruption (= mutsystem eller missbruk av tjänsteställning) känns här inte helt avlägset.
Ur denna aspekt ter det sig ju också uppenbart varför man valt just Jan Carlsson som konsult för uppdraget som sjukhuschef.
I egenskap av läkare har han strategier för att rädda sin kår och samtidigt figurera som personlig coach åt ledningsgruppen i det mycket impopulära uppdrag de nu tänker genomföra.

När uppdraget så är slutfört kommer ledningsgruppen att upplösas och klinikcheferna att återgå till sina vanliga uppdrag som chefer på avdelningsnivå.
Bli då inte förvånad när allt förväntas vara som vanligt och "pitbullen" återtar sitt forna jag som lyhörd och förhandlingsbar. Denne kommer då att gå i täten för att bygga upp det arbete som försiktigt presenterats på möten och planeringsdagar men som hittills fått stå tillbaka för att man paradoxalt nog först måste göra sig av med delar av dem som kan verkställa denna mjukvara. Dvs arbetet som går ut på att följa Gotlands kommuns genomarbetade värdegrundsprinciper med honnörsord som bl .a "Värde för patienten, Värde för medborgaren och Respekt för individen".

Det är bråttom nu! Jan Carlssons konsultuppdrag är utmätt till 10 månader och i samma veva kommer ledningsgruppen med klinkchefer att upplösas.
Det är väl en av anledningarna till att uttrycket "det är bråttom för att varje dag just nu är dyrbar" låter upprepa sig.
Anledningen till att avvecklingen av sjuksköterskor ska gå snabbt handlar troligen däremot inte så mycket om dyrbara dagar utan mer om att överrumpla och minimera tid för deras sammansvärjningar och protester som ska malas i långbänkar.
Man måste forcera på för att göra plågan kort för alla parter.
Läs mer om