Även oppositionens klimatpolitik beroende av mer kärnkraft
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Med energimyndighetens statistik över energiläget 2007 som grund kan konstateras att Sveriges totala energianvändning detta år bestod av 43 procent förnybar energi, 42 procent fossil energi och 15 procent övrig klimatvänlig energi.
Samtidigt har Riksdagen beslutat att Sveriges utsläpp år 2020 ska vara 40 procent lägre än de var 1990 och att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent år 2020, samtidigt som energianvändningen ska effektiviseras med 20 procent i minskad energiintensitet (energi per BNP-enhet) mellan år 2008 och 2020. Oppositionen vill att Sverige ska ha ytterligare något högre ambitioner.
Vår bedömning är än mer optimistisk på ett antal punkter. Den totala energianvändningen bör kunna minska med 20 TWh - från dagens nivå på 420 TWh, genom till exempel övergång till mer bergvärme och elbilar. Tillsammans med förslag om minskad användning av fossil energi och ökad förnybar energi, är det möjligt att räkna fram olika scenarier för hur Sveriges sammansättning av olika energislag skulle kunna se ut år 2020. För trots att den tredje energiformen, övrig klimatvänlig energi (i praktiken kärnkraft), knappast nämns i debatten är det lätt att beräkna dess storlek. Eftersom summan av tre procenttal ska bli 100 behöver man bara känna till två av talen för att beräkna storleken på den tredje.
Enligt regeringen ska andelen förnybar energi öka till 50 procent år 2020 och utsläppen av koldioxid minska med 40 procent jämfört med dagens nivå. En sådan minskning motsvarar en minskad andel fossil energi från 42 till 26 procent. Med en ambitiös energieffektivisering på 20 TWh får vi då ett behov av övrig klimatvänlig energi på 96 TWh, eller 24 procent. En ökning med 31 TWh från dagens 65 TWh. En ökning som måste tillgodoses med kärnkraft.
Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott anser det realistiskt att höja ambitionsnivån för förnybar energi i Sverige till 60 procent - en ökning med 60 TWh - om den fulla potentialen utnyttjas av till exempel biotermisk energi som berg- och jordvärme. Därmed gör vi en mer optimistisk bedömning än både regeringen och oppositionen. Trots det kommer det behövas mer kärnkraft än idag. Målet om en halvering av de fossila koldioxidutsläppen till 2020 och 20 TWh i minskad energianvändning ger en minskning av den fossila energin till 22 procent. Tillsammans med vårt ambitiösare mål för andelen förnybar energi når vi då upp i 82 procent av det totala energibehovet. Ska kalkylen gå ihop behövs ändå 18 procent, eller 72 TWh, övrig klimatvänlig energi. Alltså 7 TWh mer energi än idag från kärnkraft - om klimatmålen ska nås.
Inte heller något av de två regeringsalternativen i Sverige har hittills presenterat en energipolitik som visar att enbart effektivisering och förnybart räcker till för att nå högt ställda klimatmål. Det kommer att krävas mer kärnkraft än idag, om partiernas kalkyler ska gå ihop och klimatmålen nås. De matematiska lagarna gäller lika för alla, oavsett politiska ambitioner och värderingar.