142 vindkraftverk på Gotland - ny skatt får inte stoppa utbyggnaden!

Gotland2009-06-09 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vid utgången av 2008 hade vi totalt 1 138 vindkraftverk i Sverige. Av detta blygsamma antal fanns 142 på Gotland. Regeringen har aviserat ambitiösa mål för vindkraften, men nu hotar en omtolkning av skattelagstiftningen utbyggnaden. Riksdagen bör stoppa den nya uttagsskatten på andelsägda vindkraftverk.
Vindkraften är ett av de lämpligaste förnybara energislagen vi har för att värna miljö och klimat. Den kan också ge nya friska jobb. Det är ett gyllene tillfälle att ställa om vår industrisektor. Uppgiften för oss vindkraftsamordnare är att underlätta vindkraftsutbyggnaden. Det är en spännande och intressant utmaning.

Under de senaste två åren har den svenska produktionen av el från vindkraft fördubblats och totalt fick vi cirka två miljarder kilowattimmar, 2 TWh, el från vindkraft år 2008. Regeringen vill ha 30 TWh svensk vindkraftsel år 2020, en femtonfaldig ökning på drygt tio år. Det är ambitiösa men nödvändiga mål för att klara klimatproblemen.
Parallellt med att regeringen justerat upp utbyggnadsmålen har dock inte bara den globala lågkonjunkturen kopplat sitt grepp. Vi har dessutom fått ett eget nationellt problem på halsen, beskattning av egenproducerad vindkraft.

Andelsägare i vindkraft satsar i genomsnitt 50 000 till 100 000 kronor vardera, och får därefter köpa den el de producerar till självkostnadspris. Skatteverket anser att vindkraftkooperativ ska börja beskattas för skillnaden mellan detta pris och elpriset på elbörsen Nord Pool. En sådan uttagsskatt riskerar att helt sätta stopp för de tusentals hushåll som är potentiella investerare i förnybar energi - i ett läge med djup lågkonjunktur.

Vindkraften har enligt opinionsundersökningar stöd av 70-80 procent av medborgarna. Men när det kommer till utbyggnad i närheten av hemmet eller sportstugan finns ofta en skepsis mot "gigantiska torn", som "bryter horisonten" och "förvandlar landskapsbilden". Detta leder ofta till överklaganden och utdragna processer.

Avogheten förändras oftast till positivt engagemang, när man ser öppningar för lokalt och regionalt delägande. Skälet är enkelt - acceptansen ökar när företag, enskilda, kommuner och andra intressenter kan få del av förtjänsten. Vi vindkraftssamordnare möter tusentals engagerade människor runtom i Sverige, som vill vara med och investera i denna förnybara energikälla.

På regeringssidan betonas ofta vikten av enskilt ägande och ansvar. Den rödgröna oppositionen argumenterar för samverkan och kooperativ. Andelsägda kooperativ förenar båda sidor. Den 15-16 juni ska riksdagen debattera och behandla motioner i frågan. Då hoppas vi att alla ledamöter och partier väljer att ge svenska folket fortsatt möjlighet att investera i förnybar energi och samtidigt få lite utdelning i plånboken.

På 1950-talet beslutades att hushåll som investerar i eget boende - bostadsrätter - och därmed minskar sin hyra/månadsavgift inte ska "bestraffas" med uttagsskatt. En enkel lösning vore ett motsvarande undantag för investeringar i vindkraft. En annan möjlighet är att föreskriva att ett marknadsvärde för el som säljs till andelsägare i vindkraft ska anses motsvara föreningens kostnad för att tillhandahålla elen.
För statsbudgeten betyder det ytterst lite men politiskt enormt mycket. Sverige har inte råd att avstå från folkligt stöd för hållbar utveckling och förnybar energi!
Läs mer om