Läser ett inlägg av kommunalrådet i opposition, Björn Jansson(s), på Folkbladets ledarsida. Kan konstatera att Jansson tar sitt uppdrag på allvar och opponerar mot allt han kan.
Och finns där inget att opponera emot så använder han den nu så vanliga s-metoden att påföra sina politiska motståndare en uppfattning de alls inte har - och attackerar den.
Björn Jansson anklagar mig, i Folkbladet den 12 maj, för att förakta stockholmare. Dumheter!
Sin något märkliga slutsats drar han efter att ha läst en intervju med mig i Dagens Samhälle där jag står upp för min uppfattning att Gotland inte bör bli en del av Storstockholm. I intervjun påpekar jag faran i att människor som inte känner för Gotland, och kanske till och med aldrig varit här, ska fatta beslut om vår framtid.
Ett ingående i en större region, enligt Ansvarskommitténs förslag, betyder att beslutsrätten i en rad frågor som idag avgörs av kommunfullmäktige plockas bort ifrån Gotland och gotlänningarna. Det vill inte jag medverka till.
Lite i samma anda som Björn Jansson ångar Folkbladets chefredaktör - Håkan Ericsson - på i sin ledare den 18 maj.
Han inleder med att kalla mig konservativ. Även om det från Ericsson sida inte är meningen så tar jag det som en komplimang. Jag är konservativ och sticker inte under stol med det.
Däremot har jag svårt att se mig som en envis nej-sägare för att jag vidhåller min uppfattning att det inte skulle bli bra för Gotland om vi blir en del av Stor-Stockholm. Jag vill inte att vi ska lämna ifrån oss stora delar av den politiska makt vi har idag vilket bli en konsekvens om vi inlemmas i Storstockholm.
Jag säger ja till Gotland. Jag säger ja till gotlänningarnas rätt att få fatta egna beslut, så långt det är möjligt, om sin egen framtid.
Jag säger ja till att den politiska makt som kommunfullmäktige idag utövar stannar kvar på Gotland och inte överförs till Stor-Stockholm.
Jag säger ja till samarbete med andra kommuner, landsting och regioner.
Jag säger ja till utökat samarbete med andra länder. Däremot säger jag nej till att vi med mössan i hand och med ett naivt hopp om "snäll" behandling överlämnar den politiska makten till ett regionfullmäktige med extremt få Gotlandsföreträdare.
Gotland har aldrig klarat sig själv och kommer inte att göra det i framtiden heller. Gotland är beroende av samarbete med andra.
Om detta torde vi inte behöva diskutera mer.
Jag är regionalist. Jag tror på regionernas Europa. Jag tror på regioner skapade underifrån som bygger på olika gemensamma nämnare. Bland dessa finns kultur, historia och traditioner. Områden som Ansvarskommittén totalt ignorerat.
Gotland är mer än en kommun, mer än ett landsting, mer än ett landskap. Gotland är en gammal samhällsgemenskap med en unik levande kulturhistoria. Något som är värt att slå vakt om och bevara för framtida generationer.
Jag är trött på att höra att Gotland inte räcker till. Jag är trött på att höra på alla som nedvärderar Gotland och Gotlands möjligheter. Jag tror på Gotland och jag tror på gotlänningarna. Jag tror på samarbete och jag tror på Region Gotland.