En ovanlig, ja egendomlig ledare stod införd i Gotlänningen och Gotlands Tidningar fredag 24/7. Ledaren är ett rasande angrepp på Svenska Naturskyddsföreningen. Han kräver att de betydande ekonomiska bidrag som föreningen enligt Mattsson uppbär genom Svenska Postkodlotteriet, ”granskas kritiskt”. Det är oacceptabelt, menar Mattsson, att föreningen så ofta får står oemotsagd i den offentliga debatten.
Jag känner inte Naturskyddsföreningens verksamhet nära, men jag är medlem i organisationen och jag har uppfattat den som en obunden, kunnig och viktig röst i den miljöpolitiska debatten. Därför läser jag nyfiket vidare, undrande över vad denna attack grundar sig på. Till min stora förvåning kan jag efter genomläsningen bara konstatera att artikeln inte innehåller ett enda begripligt påstående eller argument som rättfärdigar tidningens omdömen. Ledaren är hållen i en mycket insinuant ton, men den är nästan helt fri från underbyggnad.
Vad har hänt? Vad är det som har väckt Christer Mattssons vrede? Vad går anklagelserna mot Naturskyddsföreningen ut på? Inget svar. Läsaren är hänvisad till spekulationer. Det enda som sägs konkret är att det nyligen kommit en nyhet, spridd av TT, om att ”de illegala jaktbrotten” skulle ha ökat i Sverige (finns det legala jaktbrott?). Mattsson tvivlar på att detta är sant. Det ”verkar vara”, skriver han, ”en nyhetsanka”. Har Naturskyddsföreningen spritt denna anka? Det sägs det konstigt nog inte ett ord om i Mattssons ledare. Och det är det hela. Resten är bara upprördhet och misstänkliggöranden.
Hur detta känslosvall kan ha förvandlats till en ledare i Gotlänningen är ett mysterium. Vid andra läsningen av artikeln får jag äntligen en ledtråd. Mattsson är tydligen djupt engagerad i jaktrörelsen. Han kallar sig ”jaktlig skribent”. Man inser plötsligt att det är ur detta som Mattssons upprördhet har uppstått. Kanske har Naturskyddsföreningen uttryckt kritik mot jägarnas hållning i en eller annan fråga? Återigen: det är en hypotes, det sägs ingenting om det i artikeln. Det må vara hur det vill. Men att en anständig tidning publicerar en så subjektiv partsinlaga på ledarplats tillhör nog, gudskelov, de absoluta undantagen i svensk press.