– Det vanligaste är att folk hänger sina tavlor för högt, slår Christer Pettersson fast, utan att tveka.

Han vet vad han talar om efter att han redan som ung grabb började jobba i familjeföretaget Ridelius i Visby. Förutom ramaffär med försäljning av konstnärsmaterial har butiken även fungerat som galleri under många år.

– Det är faktiskt inte så märkvärdigt. Så fort man pratar om konst så ska det vara så speciellt. Ibland tror jag att folk är rädda för konst, men faktum är att det kan vara lika trevligt att hänga upp affischer eller grafik som inte är så dyrt. Då kan du dessutom byta ofta, säger Christer Pettersson med glimten i ögat.

Artikelbild

| Känn in var tavlan eller tavlorna ska hänga. Vissa bör hänga helt själv.

Under årens lopp har han hängt åtskilliga konstutställningar i galleriet och även om det inte är hemmamiljö så kan man säga att principen är densamma. Han minns särskilt en utställning som var en utmaning att hänga.

– Det var konst av Ardy Strüwer. Den var svårhängd eftersom han är så färgstark. Jag tror jag hängde om den fyra gånger och höll på till tre på natten!

Lösningen visade sig vara att växla de kulörstarka målningarna med de mer sparsmakade grafiska bladen. Annars menar Christer Pettersson att det är storleken på målningarna och väggarna som avgör. Det är dessutom viktigt att skapa liv i sin tavelvägg.

– Man känner faktiskt hur tavlorna ska hänga. Låt det ta tid, att hänga konst är organiskt och det får växa fram.

Artikelbild

| Här är ett bra exempel på en harmonisk tavelvägg där man vågar släppa kravet på att det ska linjera. Målningarna är gjroda av Josefin Ringbom.

Ett annat ”trick” är att man inte nödvändigtvis behöver hänga hela sin konstskatt i linjer, det vill säga att tavlorna linjerar i över eller underkant, menar Christer. Ett exempel på hur man kan tänka ser du på en av bilderna i artikeln. Där har den stora målningen i centrum hängts i en harmonisk ögonhöjd medan de två mindre varken linjerar i över eller underkant med den stora målningen. Allt för att få rätt blickfång och att det känns bra.

– Jag hade en gång en utställning med över 100 bilder. Dem hängde jag i rader och gjorde en rolig grej av det. Det blev inte vackert, men kul!

Jag frågar hur han ställer sig till att låta en tavla stå på golvet, lutad mot väggen, vilket man ser i många inredningstidningar idag. Svaret kommer snabbare än ett penseldrag:

– Det är jag inte främmande för. Jag är inte främmande för nåt!

Christer Pettersson skrattar och det märks att det här med konst, tavlor och skapande är något han gillar. Han erkänner att han har åtskilligt med konst hemma, men att hans fru bromsar honom och säger att ”det är inget galleri hemma”.

Han älskar sitt jobb och ser med spänning fram emot att Ridelius expanderar. Det innebär visserligen att företaget lämnar de gamla lokalerna i innerstan, men samarbetet med Bonniers Nordic art gallery (NOA) som Ridelius sköter en stor del av inramningarna åt, är mycket spännande.

Men om vi återgår till att hänga konst hemma så slår Christer fast att det är ramen som gör bilden.

– Testa att sätta på fel ram, det dödar bilden, men det är klart att en rammakare säger så, säger han och brister i skratt.

Finns det då fel platser att hänga sin konst på? Nej, det tycker inte Christer Pettersson.

– Hemma är toaletten bombad med bilder. Man kan absolut hänga konst där, det är fantastiskt. Man kan sätta upp konst överallt, eller hur? Det förgyller ju.