En vecka består av sju dagar. Fem arbetsdagar och två vilodagar. Måndag är i norra Europa veckans första dag – vilket är i sammanhanget väldigt sent påkommet (det gäller sedan den 1 januari 1973). Söndagen den sista; lördag-söndag är ju veckoända. Sjudagarsveckan innebär en bra rytm. En koncentrerad batteriladdning under söndagens sista hälft. Utportionerandet av energin under fem dagar. Stegringen under fredagseftermiddagen inför den summerande kulmen som inträder fredag kväll och under lördagen. En rytm som passar många och har gjort så under årtusenden.

Men sjudagarsveckan är ingen självklarhet. Under historiens gång har det i olika kulturer under skilda tider förekommit veckor som omfattat fyra, sex, åtta och tio dagar. Sjudagarsveckan har babyloniskt ursprung och lär ha att göra med himlakroppars antal och det ”heliga talet” sju – tror man. Men annars har den inget att göra med astronomiska förhållanden (som dygnet och året) eller med religiös anknytning (även om skapelseberättelsen ju har sina sju dagar). Fasthet fick sjudagarsveckan genom ett dekret av kejsar Konstatin (272-337). Dagarnas namn då? Ja, Konstatin höll sig till himlakroppar; Solen, Månen, Mars, Merkurius, Jupiter, Venus, Saturnus. Germanerna bytte ut flera av dessa namn mot asagudar.

Men sedan har vi också helgdagar? Hur kommer de in? Ja, nu kommer religion och politik in i bilden. Och som så ofta blir det då stökigt. Jul och påsk är kristna helger, nationaldagar firas av högerpolitiker och första maj av vänsterpolitiker. Vi som inte är kristna eller höger- eller vänstervridna får finna oss i att det mitt i vardagen dyker upp ”röda” dagar. Varför ska vi behöva det? Och varför ska vi behöva finna oss i att den behagliga sjudagarsrytmen bryts av religiösa eller politiska skäl?

Nej, bort med alla helgdagar. Bestäm i stället att måndag-fredag är ”svarta” dagar och lördag-söndag är ”röda” dagar (lördagar är i dag lite mittemellan svart och röd). Alla andra ”röda” dagar styrk ur almanackan. Som någon sorts kompensation kan den arbetande delen av befolkningen få 10 semesterdagar till (ungefär så många onödiga röda dagar försvinner) till och skoleleverna kan få t.ex. ett längre lov kring nyår. Vill man vara ledig på julafton, nationaldagen eller första maj tar man helt enkelt ut en semesterdag. Vill man jobba då gör man det och tar semester någon annan dag i stället.

Fram för en politiskt och religiöst obunden almanacka! Länge leve vardagen!