Logga in
Logga ut

Melins show - tidernas vändning

På fredag återvänder Visby IBK till anrika Södervärnshallen för en seriematch med anledning av klubbens 30-årsjubileum. Fram till fredagen kommer jag att räkna ner med fem klassiska IBK-matcher från det gamla idrottstemplet.



# 5 Visby IBK - GIK Gävle 12-11
Allsvenskt kval match 1:3.
Datum: 30 mars 2014.

Publiken hade börjat lämna Södervärnshallen.
På resultattavlan står det 4–10.
GIK Gävle har haft lekstuga under den tredje periodens inledande sju minuter och gjort sex mål. Sista spiken var nerhamrad i kistan och gästrikelaget stod i praktiken med båda fötter i allsvenskan.
På bänken står tränare Joakim Bandholtz och tvinnar sitt slutspelsskägg och undrar vad som hände. Det gjorde alla 903 i publiken.
– Då fanns ju absolut ingenting som talade för oss. Vi uppträder totalt huvudlöst där ute, sade Joakim Bandholtz då.
Men det fanns en spelare som inte var beredd att ge upp matchen och han hade nummer 92 på ryggen.
Han började försiktigt med att reducera till 5-10 efter nio minuter.
Det spelade ingen roll att Robin Melin reducerade till 5–10 efter nio minuter.
Sedan släppte han på gasen och efter att han bombat in 610 i powerplay fick han sina lagkamrater att följa med på tåget.
– Jag är lite sån att om ingen annan vill så blir jag tjurskallig och tar tag i det, sade Robin Melin.
Om de trodde på det vet jag inte, men de gav det en chans.
Inte minst Jonas Gatu och Wilmer Viinamäki.

Tränare Bandholtz tittar upp mot familjen på sittplatsläktaren.
- De klappade konstant och då kände jag att om inte de ger upp, då kan väl inte jag heller göra det. Vår publik är fantastisk, de bara fortsatte heja. Vi får energi, samtidigt som Gävle hänger alltmer med huvudet, sade han.
Gatu satte 7-10 efter 13.40, men bara 28 sekunder svarade Gävle upp med att trycka in 117.
Nytt fyramålsunderläge och mindre än fem minuter kvar.

Då var det dags för gunslingern Melin igen. På 37 sekunder gjorde han både 8-11 och 911.
GIK Gävle var skärrat och tog time out för att dra ner på tempot och skingra tankarna.
Men istället för att lugna ner spelet tog man två utvisningar och med en Robin Melin fullproppad med självförtroende är det bara en tidsfråga innan det rasslade till bakom Gävlekeepern och Visby IBK-bekantingen Kalle Bending.
Efter 18.55 sköt han 1011 (hans femte mål i perioden) och 20 sekunder före full tid satte Wilmer Viianamäki 1111 framspelad av Burgsviksgrabben Jon Lindgren.
– Jag spelade nästan nonstop de sista tio minuterna och jag tror aldrig tidigare att jag haft krampkänning och varit så trött som ikväll, sade Robin Melin.

Södervärnshallen kokar, sekreteriatet svettas och journalisterna tappar hakorna i bänkskivan.
Detta är ett klassiskt idrottsögonblick och matchen går till sudden death.
Och där fullbordas sagan efter 3.34 när Viinamäki hittar Jonas Gatu och 12-11.
– Jag vet inte vad jag ska säga, sättet vi vinner på...Det är helt jävla fantastiskt, sade Jonas Gatu med tårar i ögonen.


Emil Zetterberg bjöd också på en liten kärleksförklaring till Södervärnshallen efter vad han trodde var sin sista hemmamatch.
– Det går inte att få det här trycket någon annanstans. Det är som en gryta och jag är glad över att jag fått spela här, sade han.
Segern gör att Visby har 1-0 i bäst av tre matcher.
Själv skrev jag i min matchkrönika: Ibland känns inte ordet magiskt tillräckligt.
Står för det än i dag.

Hur gick det sen? Ja, Gävle vände med två raka hemmasegrar och tog gick upp i allsvenskan.

Try out-tider i Gute - här är namnen

SILLY SEASON FC Gute bjuder till tryout nästa vecka.
Tre namn är bekräftade, men ytterligare något kan tillkomma.
Här är spelarna som är inbjudna och som tackat ja.

Anton Andersson, 23, mittback från Räppe Goif i division 2.
Växjölaget Räppe Goif med bland annat tidigare Gutespelaren Erik Olsson i laget gjorde en helt okej säsong i division 2 division 2 Östra Götaland. Klubben slutade åtta och mycket tack vare sin defensiv där Andersson varit den store ledaren i försvaret och lagets kanske bästa spelare.
Räppe släppte bara in 33 mål på 26 matcher, det var tredje minst i serien.
Anton Andersson är en klart intressant spelare, men gissningsvis är Gute inte ensamt om att uppvakta honom.

Viktor Walldén, 20, mittfältare från allvenska Örebro SK.
En offensiv mittfältare som har två P17-landskamper på meritlistan, men inte lyckats ta steget fullt ut i allsvenska Örebro SK. Har tränat med A-laget och suttit på bänken i allsvenskan. Den senaste säsongen har Walldén varvat spel i U19/U21 med att vara utlånad till division 3-laget Kumla.
Kom till närkingarna från Carlstad United för studier på elitfotbollgymnasiet i Örebro.

Fredrik Johansson, 24, forward från Täfteå IK.
Täfteå gick tungt i division 2 Norrland, men en av ljuspunkterna var Fredrik Johansson som stod för 22 av Täfteås totalt 42 mål.
Johansson är en dokumenterad målskytt och en bidragande orsak till att Täfteå inte spelar i division 3 2019.
2015 gjorde han 40 baljor för Malå i division 4 och har därefter leverat stora siffror i division 2 och division 3.
Samtliga spelare kommer att träna med FC Gute onsdag-fredag och spela en internmatch på lördag.

Positionerna som är i störst behov av förtärkning är förstås beroende av vilka som finns tillgängliga 2019.
Elias Stenhoff gjorde comeback efter halva säsongen och om han inte ger klartecken till en fortsättning måste Gute värva.
Stora frågetecken finns också för Kevin Wickman (knäskadad igen), William Jan (flyttar?) och Emil Engqvist (flyttar? Öster har visat intresse).
Klubben har förlängt med skyttekungarna Marcus Nobell och Villiam Dahlström samt Gustaf Nordkvist, Viktor Segerlund och Theo Malmerfeldt.
Silly season varvar upp.

**
I veckan avslöjade vi att Robert Mambo Mumba bryter med Dalhem IF och att det fanns kontakter tagna med en annan klubb.
FC Gute nästa?

*
På fredagkvällen väntar en ny fredagskrock eftersom Visby Roma-Nyköping och Visby Ladies-A3 ligger samtidigt.
Viktiga poäng för båda klubbar på spel och än en gång trist att man inte ges möjligheten att se båda.

Tillbaka på allvar efter tragedin

Krönika
Given i landslaget när två av hennes bästa hästar dog inom loppet av två veckor. Tre år senare har hon tränat upp en ny stjärna och är med i landslagets utmanargrupp.

2015 blev ett helvetesår för fälttävlansstjärnan Malin Petersen.
Men hon har hela tiden varit tydlig med att hon vill tillbaka till världseliten och med sikte på OS i Tokyo 2020.
Nu är hon ett stort steg närmare.
I torsdags släppte förbundskapten Fredrik Bergendorff landslagstruppen i fälttävlan för 2019 hittar vi Malin i utmanargruppen.
Glädjande för gotländsk ridsport och inte minst för Gotlands Lantliga Ryttarförening (GLR) som Malin fortfarande tävlar för.
Jag blev genuint lycklig när jag i torsdagskväll läste Malins namn eftersom jag följt henne på avstånd ända sedan hon vann Unghäst-VM med Walter von der Vogelweide 2008.

VM-guldet var genombrottet, men det var med Sofarsogood och Piccadilly Z som tösen från Alva fick chansen på den stora ryttarscenen. Malin Petersen red VM 2010 och 2014 och däremellan OS 2012.
Sedan skedde tragedin på försommaren 2015 där två av Malins hästar inom loppet av ett par veckor dör. Papagayo Secret föll under en tävling och sedan mästerskapshästen Sofarsogood som hon kort efter skulle tävlat med i EM i Skottland samma sommar, men också OS i Rio 2016.
– Självklart är man ledsen och sörjer över det som hänt. Sofarsogood har jag haft väldigt mycket roligt med under en lång tid och jag är tacksam för det. Hon saknas i stallet, jag har jobbat med henne i så många år. Men nu är det bara att bita ihop och komma igen, sade Malin Petersen i en intervju med GA strax efteråt.

Därefter har det hänt en hel del. Malin, 37, har blivit tvillingmorsa och tro mig, det är inte alltid en promenad i parken. Men inte nog med det samtidigt har hon också målmedvetet jobbat sig tillbaka och utbildat nya hästar som redan nu är så pass bra att de nosar på landslaget.
Det senaste året har hon gått från plats 228 på världsrankingen till 83. Snacka om vinnarskalle.
Den nya stjärnan är stora 8-åringen Editha som för sin ålder ligger i framkant i sin utveckling. En juvel med hög potential.
Därbakom finns också Luke med ljus framtid med flera.
Landslagsbeskedet var ett första steg. EM har hon redan kvalat in till – nu är det upp förbundskaptenen om han vill satsa på henne.
Mästerskapsrutin finns så det räcker till och blir över. Revanschlusta och hunger likaså.
Även ex-gotlänningarna Jonna Britse (tidigare Suderbys Ridklubb, numer baserad i Halmstad), 26, med sin häst Quattrino och Philippa Magnusson, 39, med sin Cesar är uttagna i utmanartruppen. Britse har gjort stora framsteg de senaste åren och har varit med i Svenska ridsportförbundets och ATG:s utvecklingsprogram Hopp och talang tar nu steget in i det blågula finrummet.
Magnusson (tidigare Wisby Ridklubb) har visat fina resultat fina resultat det senaste året.

Retroaktiv hyllning av Endreikoner

Förra helgen hyllades Visby IBK-ikonerna Micke Järlö och Christian Nilsson under högtidliga former i Södervärnshallen.
I helgen är det dags igen, men i Ica Maxi Arena och med Endre IF som arrangör.
Den här gången rör det sig om tre Endrespelare vars nummer redan är pensionerade, men nu kommer att få en värdig hyllning inför den publik som trion verkligen gett allt för föreningen under många säsonger.
Och jag hoppas att Endre kikat på hur Visby IBK hanterade sina gamla kulturbärare. 
Ceremonin sker i anslutning till SSL-matchen mot Kais Mora.
#17 Anna Jakobsson, 32 år, spelade i Endre under 15 säsonger och har SSL-rekordet över gjorda mål med 482. Fyrahundraåttiotvå.
Det är jäkligt många mål. Mot Linköping 2012 gjorde hon T I O mål i en och samma match. Anna var fysikt vältränad kunde på egen hand norpa bollen i boxplay och hålla den tillräckligt länge för att ta död på utvisningen.
Hon var också med och avgjorde två VM-finaler (2014 och 2016). Totalt 54 mål på 58 A-landskamper.
Här är min krönika från när hela Gotlands "Anna" meddelade sitt beslut.

#18 Ewa Jansson, 35, spelade 18 säsonger i Endre och kastade upp klubban på hyllan 2014.
En personlig favorit får jag väl erkänna. En back som spelade mer uppoffrande än någon annan och käkade så mycket skott att det är ett under att hon ens kan gå idag. I Endre pratar man ännu om att "Göra en Jansson" - det vill säga att ta ett skott även om det bränner till som bara den på låret.
Ewa Jansson var med från den tid Endre bara var en skolklass till att bygga upp det stabila slutspelslag som Endre faktiskt är idag.


#19 Emma Järlö, 34 år, spelade 16 säsonger i Endre IF.
En gulsvart krigare som gick i fronten under många säsonger. En naturlig ledare under avancemanget 2004 och fram till 2012. Emma Järlö var en skicklig tvåvägscenter som spelade med ett stort hamrande Endrehjärta.
Totalt blev det 208 poäng i Endre - det räcker till en sjätte plats i föreningens maratonpoängligan.
Emma hann även med fyra A-landskamper (0+2), men inget VM.

***
På planen ställs Endre IF mot Kais Mora.
Ett klassiskt hatmöte i Ica Maxi Arena.
Ska det bli en ny seger där krävs en rejäl uppsträckning i hemmalaget.
Så här långt har man tagit poäng, men man fortfarande inte imponerat.

Historiskt mål av Visby Roma-talangen

I fjol sällade han sig till den lilla skaran av gotlänningar som spelat i SHL.
På tisdagskvällen tog han plats i den mindre, men mer exklusiva skara gotlänningar som gjort mål i Svenska Hockeyligan (SHL).
Jag pratar om Carl Jakobsson som är fostrad i Visby Romas ungdomsverksamhet, men som för fyra år sedan flyttade till Värmland och Färjestad för att lira juniorhockey.
Nu blev han sjunde gotlänning att göra mål i SHL efter pappa Peter Jakobsson (32), Håkan Loob (263), Peter Loob (58), Johan Larsson (16), Robin Jacobsson (4) och Janne Loob (2). Hoppas inte att jag missat någon.
Inför kvällens möte med regerande svenska mästarna - Växjö Lakers - fick gotlänningen chansen som vänsterforward i förstafemman och tackade för förtroendet på bästa tänkbara sätt.
12.53 in i tredje perioden gav han sitt FBK hopp när han från slottet tryckte in 2-3. 

SE MÅLET HÄR (Spola fram till 1,33)


Karriärens första SHL-mål i säsongens första match (satt på bänken i torsdags, men utan speltid). Mot mästarna spelade han 7,35 och gick dessutom plus ett.
Han är enligt uppgifter också den första spelaren i Färjestad född på 2000-talet att näta i SHL.
Coolt bara det.
Nu blev målet inte matchavgörande utan Växjö höll undan värmlänningarns forcering och vann med 3-2, men för Carl var det förstås en pojkdröm som gick i uppfyllelse och pucken lär hamna hemma i prisskåpet.


Carl Jakobsson har alltid varit en extrem målskytt i ungdomshockeyn och given i landslagen till och med U18.
I fjol gick det lite tyngre med poängen i J20 och blev lite överraskande inte vald i sommarens NHL-draft.
I år ser 18-åringen ut att ha steppat upp ytterligare och har sju poäng (5+2) på de tio inledande matcherna i Superelit.
Och en (1+0) på två matcher i SHL.

Jakobsson finns inte med i J20-landslagets trupp till 4-nationsturneringen i Tjeckien den 9-11 november, men skulle han få det att lossna kan vi i jul få en gotlänning att följa i "stora" JVM.
Carl har sedan tidigare ett VM-guld i U18.

Var detta brytpunkten, Visby Roma?

Visby Roma utpekades som utmanaren till Hudiksvall och Huddinge i Hockeyettan Östra.
Hittills har vi inte sett mycket som gör skäl till det epitetet bortsett från fragment i matcherna mot Huddinge (3–2 SD) och Segeltorp (4–3).

Istället har spelet hackat rejält och man befinner sig nu i en streckstrid för att överhuvudtaget ta sig till allettan.

Det finns många orsaker till varför Visby Roma ligger där man ligger.

En stor anledning är förstås att laget till stora delar är nytt och har föryngrats, en annan är att man drabbats av många skador och avstängningar och en tredje är att man faktiskt inte levererar i special teams (powerplay/boxplay).

De senaste förlusterna Vallentuna (2–3) och Sollentuna (3–5) var två rejäla plumpar och därför osade det ödesmatch om söndagens möte med Väsby.
Något som lagkaptenen Mikael Adamsson instämde i när jag pratade med honom i går.
Båda lag hade 18 poäng inför matchen, men Visby Roma med tre matcher mer spelade.

Att spela mot Väsby borta är aldrig en enkel uppgift. I förra säsongens grundseriemöte åkte Visby Roma på en rejäl propp i Vilundahallen (2–7) och därför satt söndagens 4–1-seger förstås extra skönt.
Till Väsbys försvar ska dock sägas att matchen spelades i Sveab Arena (Sollentunas hemmahall) eftersom Vilundahallen renoveras.
Och Mikael Adamsson vill ju tro att det här var ett trendbrott. Måste tro på "det".
– Vi gör en riktigt bra match. Tidigare har det varit ett par spelare som kommit upp i nivå, men nu var vi fler som bidrog och då gick det att känna igen oss. När vi är många som bidrar blir vi svårslagna, sade han efter matchen.
Han tillhör en av de som faktiskt levererat under säsongen och toppar med sina tolv mål den totala skytteligan med ett snitt på 0.92 per match.

Roligt att reservkeepern Martijn Oosterwijk går in och stänger igen när han får chansen. 96-procentig i dag och ett meddelande till Mike Beharrell att han vill vara med i leken.

****
Hampus Falk känns som en klockren värvning. Han inledde säsongen i stryklaget Hanviken, men lyckades ändå gå plus två och göra sex pinnar (2+4) på nio matcher. I Visby Roma är han plus två och med fyra poäng (0+4) på tre matcher. Han kommer bara att bli bättre.
Visby Roma är Falks sjätte klubb på två och en halv säsong efter att ha representerat klubbar som Teg, Göta-Traneberg, Automatyka Gdansk (Polen), Sollentuna och Hanviken.

***
En snabb felsökning av Visby Roma visar att det precis som i fjol är det spelet i special teams som är alarmerande. Visby Roma har hockeyettan östras sämsta powerplay med en utdelning på svaga 15 procent. De bästa lagen (Hammarby, Vallentuna och Väsby) har 29 procent, vilket å andra sidan är fantastiska siffror. Ett godkänt powerplay levererar vid åtminstone 20 procent vid tillfällena så här måste Visby Roma hitta rätt och det kvickt.

Därför var det glädjande för Visby Roma att 1–0 kom i powerplay genom William Erenrot och dessutom mot seriens bästa boxplay. Väsby dödar 87 procent av alla sina boxplay. Visby Roma ligger åtta av tolv med 76,8 procent i den spelformen.

**
Även om det blir ett krig ända in i sista omgången är jag ganska trygg i att Visby Roma når allettan. Det finns för mycket kvalité i truppen för att inte göra det och fortfarande finns sparkapital i en spelare som Christian Hägg (1+8).
Visby Roma går nu in i en lugnare period med tre raka hemmamatcher. Närmast suveräna Hudiksvall som gått rent under de inledande elva omgångarna.
Ingen räknar med att Visby Roma ska slå Hudiksvall – det är då Mike Beharrells gäng brukar leverera.

*
1-2, 1-2... får alla idrottsintresserade att rysa och tänka på Sveriges insats under fotbolls-VM i Italien 1990.
Den här gången är det nykomlingen Sudrets resultat i Hockeytvåan.
Sudret är nu nere på sjunde plats och behöver börja leverera trepoängare om drömmen om alltvåan ska vara realistisk.
Nästa helg väntar två nya bortamatcher: Flemingsberg och Nynäshamn.
Minst tre poäng går att kräva.

 

Välkommen till min hörna. Här skriver jag av mig när tidningarna gått i tryck eller sidorna inte räcker till. Fokus ligger naturligtvis på gotländsk idrott.

Namn: Mattias Karlsson

Yrke: Sportchef på Gotlands Media.

Bor: Visby.

Familj: Sambo och tre barn.

Nyhetstips eller kritik mejlas till: mattias.karlsson@gotlandsmedia.se

Bloggare

Krönikörer