”Visby IBK gamblar när man ställer en så pass tunn trupp på benen under det beryktade andraåret. Målsättningen med topp fyra är rimlig, men då ska det gå som på räls. Personligen tror jag att IBK hamnar någonstans strax nedanför kvalstrecket".
Så skrev jag dagarna före den allsvenska premiären. Nu ganska precis fem månader senare är det jag befarade verklighet.
Spelet har inte gått som på räls.
Listan över skadade spelare har varit lång.
Visby IBK har inte suttit med armarna i kors utan sökt ersättare. I sista stund fick man träff i Tobias Compier och Erik Isaksson, men de hade behövts redan i november-december visar det sig nu.
Veckans Onyxkross (11–3) blev ändå en oväntad bonusbana in i kvaldramatiken.
Att man skulle klara det var förstås ett långskott, men det kunde absolut ha gått vägen.
Då hade det krävts fyra raka segrar. Eller tre om Lillån hade vunnit Örebroderbyt i torsdags.
Framför allt hade Visby IBK behövt vinna mot Örebro.
Visby IBK var också på vägatt göra just det när man ledde 3 – 1 och hade en skogstokig press mot Örebrokassen och tvingade målvakten Martin Cyren att göra vad som kan ha varit hans livs räddning med tåspetsen samtidigt som Markus Lindgjerdet vräkte ner Tommy Bolin i slottet.
Utvisning och chansen att punktera matchen.
Istället passivt försvarsspel i kombination med bristande kommunikation och pang boom satte Örebro 2–3 i boxplay.
När sedan Örebro städade av bland annat ett tre mot fem-underläge växte närkingarna ytterligare och vände matchen. Visby IBK vann skotten i andra med 13–9, men Örebro vann perioden med 3–1.
Att i andra perioden tappa 3-1 till 3-4 trots tre (!) powerplaylägen är förstås under all kritik.
Jag minns förra säsongen hemmamöte med Örebro och inte bara för att det var matchen där Tom Iversjö och Viktor Matsenius rök ihop utan snarare för att den var en kopia på den här matchen. Visby IBK hade då liksom nu ett stort bollinnehav, men tillät samtidigt Örebro att sticka upp i snabba omställningar där man är sylvasst.
Den här lördagen inget undantag. I fjol sköt Örebro totalt 15 skott mot IBK:s 25 och vann med 5–3. I kväll sköt Örebro 20 mot hemmalagets 28 och vann med 5–4. Hög effektivitet och kunnandet att stänga en match har blivit Örebros signum i Ica Maxi Arena.
När Marcus Ekengren läckert gjorde sitt andra för kvällen till 5–3 sju minuter in i tredje blev det den sista spiken i kistan.
Nu är kvaldrömmen slagen i spillror för den här gången och än en gång blir vi påminda om hur snabbt det svänger i idrotten.
Det kan säkert Visby Roma intyga efter 1–6 mot Hudiksvall under lördagen.