Visby Roma tog sig igenom grundserien och allettan södra.
Mycket mer var det inte.
I allettan var man rejält under isen innan man räddade säsongen från ett praktfiasko.
Nu fick man istället ta den långa vägen mot en kvalserie till hockeyallsvenskan som faktiskt är målsättningen med säsongen.
Jag har garvat lite åt det och inte minst under den tyngsta perioden.
Men Visby Roma har än en gång visat att man är ett playoff-lag och den vinnarkulturen i playoff har man tjänat i
Nu är man helt plötsligt i playoff 3 igen.
Och det genom att damma av den gamla beprövade nöff-nöff-hockeyn.
Jag har själv suttit på läktaren och efterfrågat den och saknat spelare som Överste Gris - Tim Athley.
Nu är den där igen.
Det har varit tydligt i de här två playoff-omgångarna att den tär och nöter ner motståndet.
Dalen vann i Visby ishall, med 2-0 men sedan var det slut på det roliga.
Kalle Hult i Jönköpingslaget gnällde redan i första periodpausen om hur "Visby Roma slashade som inget annat lag".
Där och då svängde pendeln över och när laget tog sig tillbaka och med Einar Engströms avgörande i sudden death slog självförtroendet i taket.
I de tre senaste matcherna har Visby Roma inte bara blivit elakare utan man har blivit ruskigt effektivt i sista tredjedelen.
I lördagens match funkade till och med spelet i powerplay där Visby Roma haft förvånansvärt stora bekymmer på sistone.
Vimmerby är egentligen ganska lättläst. Det finns några kanoner och får man stopp på dessa är mycket vunnet.
Vi kan väl med två raka segrar konstatera att Visby Roma gjort läxan.
Förstakedjan med Markus Modigs, Jesper Kokkonen och Jakob Karlsson slutade etta, trea och fyra i den totala poängligan i allettan södra.
I playoff-mötena mot Visby gick trion mållös och minus åtta i statistiken.
Det var dom som skulle göra det för Vimmerby, men det avväpnades.
Och sedan fick trion för första gången den här säsongen stifta bekantskap med en viss Sammy Gustafsson (skadad i allettanmötena). Alla på den här ön vet vad Sammy går för.
Vimmerby pepprade Gustafsson i båda playoff-möten, men gick oftast bet.
Över två matcher sköt smålänningarna 90 skott mot Gustafsson och gjorde fem mål. Visby Roma var mer återhållsamt, men istället för ärtrör kom Visby Roma med betydligt högre kaliber och det belyste en av Vimmerbys svagheter.
Vimmerby behöver värva en toppkeeper för att ta nästa steg.
Visby Roma verkar också ha träffat rätt i nya kedjan med Markus Kinisjärvi mellan Erik Brissle och Emil Fahlander. Trion har gjort åtta av lagets totala 15 mål.
Framför allt har Emil Fahlander fått fart på grejerna i playoff och kombinerat det slitet med poäng: 3+3 på fem matcher.
Jämför det med 4+6 på 31 matcher i grundserien och allettan.
Visby Roma har kanske inte lika många strängar på sin gura som Vimmerby som är väldigt skridskoskickligt och om det kom till en skill competition hade man troligen vunnit mot Visby Roma.
Men nu handlade det om att vinna matcher och nu är Vimmerby 2017/2018 förpassade till Nangijala.
Lite besk eftersmak dock. Robin Kokkonen i Vimmerby gav frustrationen ett ansikte.
När Mikael Adamsson styrde in gamewinnern (4-3) efter 11.32 valde Kokkonen att trippa en jublande Adamsson.
Att spela tufft är en sak, men detta var fegt och direkt farligt.
Två minuter kändes futtigt, men Kokkonen förstörde också sitt eget lags möjlighet att komma tillbaka.
Med det sagt blir man glad över att Mikael Adamsson som kapten får avgöra. Han gör sin tionde säsong i Visby Roma och han har inte ens fyllt 30.
Mycket hjärta i den kroppen. Jag talade med honom inför playoff-äventyret.
På söndagskvällen vet vi vem som väntar i playoff 3.
Det står mellan Huddinge, Kristianstad och Piteå.
Jag går och dreglar över Huddinge med tanke på den heta historiken mellan klubbarna.
På onsdag smäller det!