I min bransch pratas det ofta om kredd. Alltså att ära den som äras bör.
I dag är man först med en nyhet några minuter, i bästa fall, och det har blivit viktigare att tydligt visa var nyheten kommer från så att läsaren själv kan bilda sig en uppfattning om bakgrunden och trovärdigheten.
För inte så länge sedan var kredd något man helst undvek. Det skulle gärna gömmas undan lite, en bit ned i brödtexten eller sist i ett radioinslag.
Nyligen skrev Expressens chefredaktör Thomas Mattsson i sin blogg om detta med titeln "Man ska vara generös".
Vi på Helagotland har inte lika fina policydokument som Expressen, men vi ska försöka anamma samma förhållningssätt. Vi ska också vara generösa.
Det finns inget självändamål i att inte kredda andra, även om det är konkurrenter. Därför har helagotland också börjat med så kallade hårdlänkar (se exempel här).
För vår del blir vi väldigt glada de gånger andra medier plockar upp våra nyheter. Det är naturligtvis en självförtroendeboost, och det är också trafikdrivande till vår sajt. Om det länkas vill säga. På samma sätt blir vi sura de gånger nyheter är uppenbara avskrivningar utan hänvisning.
Kvällspressen är föregångare vad gäller detta, och därför är det också naturligt att tipsa dem om vi har saker som kan vara intressanta för en bredare läsekrets.
Du kliar min rygg, jag kliar din, ungefär.
Den senaste veckan har helagotland haft två nyheter som plockats upp av riksmedier. Den ena, om fiskeboden i Grynge var vår egen nyhet och den andra, om skeletthuset i innerstan, var Gotlands Allehandas nyhet som vi gjorde en rewrite på.
Vi har ju en speciell lösning på Helagotland.se där vi är Gotlands Tidningars och Gotlands Allehandas nyhetssajt, men fungerar som en egen redaktion.
Kreddpajas är ett nedsättande uttryck från 90-talet som syftar på en person som är väldigt mån om att få uppskattning av andra.
Men är vi inte alla i viss mån kreddpajaser? Jag är det i alla fall. Och då måste jag också kunna bjuda på att ge andra den kredd de förtjänar.