Att ha eller inte ha ett idrottsgymnasium – det är frågan som Region Gotland en gång för alla behöver svara på.
De senaste årens hattande med utbildningen känns inte okej.
Att regionen behöver spara är ingen nyhet, men precis lika sjävklart är det att Gotland med sitt geografiska läge behöver ett studiealternativ för de som vill satsa på sin idrott.
Som jag förstått det är dessutom Wisbygymnasiets nationella- och lokala idrottsutbildningar väldigt uppskattade.
Dessuom har idrottsgymnasiets framtid har redan varit på tapeten ett par gånger tidigare. Första gången 2012 och andra gången 2015. Då konstaterade man som jag minns det att kostnaden för att lägga ner skulle bli högre än besparingen.
Ändå är man på bollen igen bara två år senare.
Snacka om att skapa oro hos elever, personal och idrotten i stort.
Klart är att en nedläggning skulle vara en pungspark på idrotten som i slutändan skulle innebär färre gotländska spelare i föreningar som exempelvis Endre IF, FC Gute, Visby Ladies, P18 IK, Visby IBK och Visby Roma och det skulle sannolikt innebära försämrad ekonomi och spel i lägre divisioner på sikt.
Jag förstår och jag delar klubbarnas oro.
Ta en klubb som exempelvis FC Gute där A-truppen i dag består av 14 gotlänningar och det utgör 66 procent. Av dessa har åtta studerat/studerar på idrottsgymnasiet.
Jag garanterar att det inte varit några 66 procent i A-laget om alternativet med ett lokalt idrottsgymnasium inte funnits. Istället hade klubbarnas främsta talanger fått saka sina drömmar eller tvingats att söka sig till andra idrottsgymnasier på fastlandet.
En del gör det redan i dag. Alexander Ahl-Holmström (Kalmar FF) är ett färskt exempel på detta. Han gick på idrottsgymnasiet men valde att nappa på ett erbjudande från Kalmar FF och idrottsstudier där, men det var Alexanders val och elevens val bör det vara även i framtiden. Långt ifrån alla 16-17-åringar har vad som krävs för att flytta hemifrån med allt vad det innebär.
Alternativet för klubbarna utan ett lokalt utbildningsalternativ blir att den lokala förankringen i spelartruppen suddas ut när talanger i större utsträckning försvinner i tidig ålder. Klubbarna får då för att upprätthålla sin plats i seriepyramiden värva in breddspelare utanför 0498 istället för att värva spets och matcha in de egna förmågorna.
Nedmontering av idrottsutbildningarna vore ett rejält steg tillbaka. Inte minst när talangutvecklingen inom gotländsk idrott är vassare än någonsin tidigare. Aldrig tidigare har öns idrott producerat fler landslagsspelare i lagidrotter än nu.
Det är något att vara stolta över så sumpa inte det.
********** Krönika införd i GT 6/5*********************************