Sådärja. Fyra veckor nästan utan kolhydrater till ända.
Jag har mer eller mindre lovat att rapportera hur det här experimentet har avlöpt.
Svaret är: Inte särskilt bra.
Det är nämligen så här govänner, om ni inte redan visste det, att kolhydrater och socker är roligt. Att äta mat utan är tråkigt. Det går inte att sammanfatta på ett enklare sätt än så, och då kan kostmänniskorna säga vad de vill.
Däremot kan man ägna en tanke åt hur mycket socker man stoppar i sig, och jag är säker på att jag kommer dra ned på den konsumtionen. Det blir mindre godis framöver. Och kanske inte chips framför tv:n var och varannan kväll.
Men i lördags när jag vaknade efter att ha firat av kollegan Dage (vi firade ordentligt och sent och ja ni fattar att jag kanske inte var så på topp på förmiddagen) då bestod frukosten av en påse grillchips med tillhörande dip och en iskall cola.
Inte så lchf, men mycket svårslaget.
Det finns ingen keso- och avokadoröra i världen som kan toppa det.