Försvarsmakten är bra på mycket, men det här med att skaffa sig vänner tycks inte höra till de prioriterade kompetenserna.
Förra veckan, vid ett näringslivsmöte, deklarerade Försvarsmakten på Gotlands chef Mattias Ardin inför ganska många åhörare att försvaret tänker överklaga precis allt de har rätt att överklaga vad gäller bygglov. Det handlar om områdena kring Tofta skjutfält i expansiva Västerhejde bland annat.
Detta gjorde han samma dag som det blev känt att försvaret också, av mycket oklar anledning, överklagat hotellbygget i Kokkolokkoskogen i Visby.
LÄS MER: Oklart varför försvaret överklagar hotellplanerna
Flera åhörare hörde Mattias Ardins resonemang kring detta, och ur försvarets perspektiv är det logiskt. Men vill ha sitt skjutfält för sig själv, och mer bebyggelse i närheten leder till fler klagomål och fler personer att ta hänsyn till.
LÄS MER: "Det var inte så jag menade"
När Helagotland.se ringer och frågar Mattias Ardin om detta menar han att det inte alls var på det sättet hans presentation skulle uppfattas, men säger samtidigt att ” vi, som vilken markägare som helst, kommer att vara noggranna med vad som händer kring våra intressen”.
Han pratar vidare om ”influensområden” kring skjutfältet och att försvaret kommer kräva att det görs en prövning av varje enskilt fall, och att de kommer hävda försvarsintresse i de frågorna.
I mina ögon ser det ut som ungefär samma sak.
Jag hör till de som tycker att det är bra att försvaret kommer tillbaka till Gotland, med de arbetstillfällen och investeringar som blir följden.
Men att döma av vad som nu är på väg att hända kommer kanske jag, och många andra, att få ompröva våra åsikter. Försvarets nyetablering riskerar, med den här inställningen, att bli en rejäl black om foten vad gäller Gotlands utveckling.
Ödmjukhet har aldrig varit Försvarets starka sida, men när man öppet ber allmänheten på Gotland om hjälp med bland annat bostäder åt sin personal, och förståelse för olägenheter vid övningar, då bör man kanske också jobba på sin image och ge tillbaka med den andra handen.
Att överklaga för överklagandets skull har vissa enskilda rättshaverister ägnat sig åt med stor framgång på Gotland de senaste decennierna (lex Snäcks camping bland annat).
Försvarsmakten borde vara lite för fin för att ägna sig åt sådant. I synnerhet som man sitter med trumf på hand (försvarsintresset) och få rätt i princip oavsett hur oansenlig frågan än är.
En rättshaverist får inga vänner.