På torsdagen röstade regionstyrelsen igenom att gå vidare med en försäljningsplanerna av campus, alltså högskolans lokaler i Visby hamn.
Ett så kortsiktigt beslut att man baxnar.
Ett argument är att regionen inte ska äga fastigheter, det har vi ju hört några gånger. Och det kan förvisso stämma, för med det affärssinne man visar upp borde man inte få göra affärer överhuvudtaget.
Driftnettot för fastigheten är enligt vad jag fått veta på plussidan. Oklart hur mycket eftersom siffrorna som redovisats varierat stort, men enligt de källor jag har så ligger det omkring 2.5 miljoner. Men man kan naturligtvis räkna lite som man vill, och om man vill få igenom en försäljning är det givetvis enklare om man ser till att det finns ett minus.
Oavsett. Fastigheten är toppmodern och kostar förhållandevis lite i underhåll. Dessutom påverkar försäljningen hela hamnområdets framtida utveckling.
Att försäljningen drivs igenom handlar inte alls om några policybeslut om att "inte äga fastigheter" eller att säkra framtiden för högskolan.
Det handlar enbart om att försöka rädda ett extremt uselt bokslut. Men när böckerna är stängda så är pengarna borta. Det här är inte miljoner man kan spara på banken för att lägga på något roligare nästa år. Det är 187 miljoner rakt in i ett svart hål.
Försäljningssumman är dessutom 20 miljoner under den värdering regionen gjort. Om fastigheten nu prompt måste säljas borde det ske på den öppna marknaden med budgivning för att maximera intäkterna. Det här med direktförsäljningar är knappast något Region Gotland praktiserat med någon större framgång tidigare (Gneab, någon?).
Region Gotland har en historia av att göra fantastiskt usla fastighetsaffärer. Man slumpade bort halva innerstaden till exempel. Sedan hamnar man i dyra hyresavtal, och drar på sig kostnader som i slutändan drabbar skattebetalarna.
En av de enskilt pinsammaste händelserna i det ämnet var när dåvarande ordföranden för tekniska nämnden Kjell Skalberg skickades för att försöka förhandla ned hyrorna för de då helt nya lokalerna på Visborg redan innan man flyttat in. Vilket inte gick så bra.
När högskolan säljs skaffar man sig kostnader i form av hyror för biblioteket som förvisso ligger fast i 15 år. Men sen då?
Den här frågan ska ännu upp i regionstyrelsen en gång till, och sedan i regionfullmäktige. Vi kan hoppas att någon tar sitt förnuft tillfånga innan det är försent.
För det här med att hela tiden sälja grejer för att rädda dålig ekonomi, vad gör man den dagen man inte har något kvar?