”Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting” kanske inte låter som den mest spännande politiska frågan valåret 2018. Men i samtal med regionens majoritet och opposition i ett politik-hett Almedalen råder ingen som helst tvekan. Kostnadsutjämningen står högst på dagordningen. I alla deras frukostsamtal med partikollegorna på riksplanet, i kontakterna med partiledarna. Det handlar om hundratals miljoner för Gotland, i ett nollsummespel, där framgångar för ön motsvaras av mindre pengar till andra landsting och kommuner.

– Så är det, bekräftar Stefan de Maecker, men påpekar samtidigt att bättre kompensation för Gotlands speciella villkor i ett riksperspektiv ändå är små pengar.

Den 3 november 2016 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting. Uppdraget gick till Håkan Sörman, tidigare landshövding för Jönköpings län. Till hans enmansutredning knöts en parlamentarisk referensgrupp. Uppgiften: undersök om det nuvarande systemet för att utjämna kostnadsskillnader mellan kommuner och landsting motsvarar ”större samhällsförändringar”. Och: utred om systemet kan förenklas. 1 oktober ska arbetet vara klart.

Artikelbild

| En ödesfråga för Gotland säger regionrådet Meit Fohlin (S) om översynen av kostnadsutjämningen.

Kostnadsutjämningen är ena halvan av utjämningssystemet; den andra halvan som handlar om skillnader i skatteunderlag berörs inte nu. Systemet är omvittnat komplicerat. Hundratals variabler avgör var pengarna hamnar. För Gotlands del handlar debatten mest om sjukvårdsekonomi, där en konsultutredning visat att Gotland saknar mellan 210 och 300 miljoner årligen för att kompensera för ö-läget och att befolkningsunderlaget är så litet. Gotland kompenseras visserligen, men bara i storleksordningen cirka 80 miljoner. I systemet ingår också till exempel kollektivtrafik. Där är Gotland betalare, med motsvarande cirka 900 kronor per gotlänning och år, till framför allt Storstockholms lokaltrafik.

– Det är kombinationen av ö-läge och en befolkning på bara 58 000 som gör situationen svår för sjukvården, säger Stefaan de Maecker.

Oppositionsrådet Eva Nypelius (C) arbetar hårt med frågan. Hon satt själv med i en tidigare parlamentarisk utredning om kostnadsutjämningen.

– Den gången handlade det mycket om att behålla kompensationen för att vi är ett litet landsting, säger hon.

Artikelbild

| Eva Nypelius (C) driver kompensationsfrågan genom Sveriges kommuner och landsting.

När GT träffar henne har hon nyss pratat med ordföranden i sitt partis riksdagsgrupp. Hon har också pratat med partiledaren Annie Lööf om Gotlands speciella läge:

– Det finns ett starkt stöd i Centerpartiets ledning för att vi ska kompenseras ekonomiskt för ö-läget, säger hon,

Artikelbild

| Ö-läget. Och det lilla befolkningsunderlaget. Kombinationen gör att vi måste få ut mer av utjämningssystemet, säger Stefan de Maecker (M), ordförande i hälso och sjukvårdsnämnden.

100 miljoner – eller inte – till Gotland motsvarar ungefär en krona i kommunalskatt. Så hur lobbyarbetet lyckas har en direkt påverkan på gotlänningarnas privata ekonomi, eller för den på skolor, sjukvård, äldreomsorg och busstrafik.

– Vi har träffat utredaren och hans stab vid flera tillfällen. Vi har träffat sjukvårdsministrar och inte minst civilminster Ardalan Shekarabi, på vars bord frågan hamnar. Han vet precis var vi står på Gotland, säger regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S).

Hon kan inte nog understryka betydelsen av utredningens kommande förslag:

– Det är en ödesfråga för Gotland. Det räcker inte att kompenseras bara något, för litenhet eller gles befolkning. Invånarna här har samma rätt som alla andra. Ö-läget måste in som en faktor i utjämningssystemet.