Inga-Maj Lundström var med om att både bygga upp och lägga ner Klintehemmet. Även utvecklingen med inackorderingshem var hon med om att bygga upp.
Senare var hon med att bygga upp verksamheten med personliga assistenter.
Fram mot sommaren i år går hon i pension.

Funktionshindrade
När Inga-Maj i målande ordalag berättar om sitt arbetsliv använder hon ofta ordet häftigt. Hon har tyckt det varit häftigt att starta saker inom olika områden. Och det har hela tiden handlat om funktionshindrade personer och deras villkor.
Hon har varit med från tiden då funktionshindrade personer var patienter, bodde på salar och togs omhand av bland annat sjuksköterskor till dagens verksamhet med brukare, eget boende och så vidare.
Efter att ha varit barnflicka i Stockholm och jobbat på privat mentalsjukhus på Lindingö kom Inga-Maj tillbaka till Gotland.
- Jag ville jobba med utvecklingsstörda, som man sade då, och jag ville jobba med barn så det blev Hästnäs vårdhem i Visby när jag var 19 år, säger hon. I februari 1963 var jag med när Klintehemmet startade och något år senare for jag och en gotlandstjej till för att utbilda oss vid Johannesbergs vårdskola i Mariestad.
I tolv månader lärde de sig mer om yrket på en vårdskola som var som ett eget samhälle, isolerat från staden utanför. Det var undervisning i teori, praktik och boende i samma hus och det var examen i sjuksköterskeuniform.

Autistiska barn
I slutet av 1960-talet kom förändringar då funktionshindrade skulle bo i mindre grupper. Inga-Maj fick då tjänst på Björnkulla i Huddinge.
- På den tiden klassades alla som hade funktionshinder som utvecklingsstörda, säger Inga-Maj. Jag jobbade då med autistiska barn.
Under Stockholmstiden träffade hon Rolf från Norrbotten, det blev giftermål, flyttning till Småland och därefter hem till Gotland. Då hade familjen utökats med barnen Christer och Magnus och så småningom fosterbarnet Hans.
- Han hade lämnats vid förlossningen, hade Downs syndrom och han blev vårt tredje barn, säger Inga-Maj. De två äldre sönerna bor på fastlandet numera medan Hans arbetar och bor i Visby.
Så småningom kom Inga-Maj åter till Klintehemmet. Då som fritidsledare och i en tid då det talades om avveckling av Klintehemmet. När den fasen var slut var hon med att starta inackorderingshem för funktionshindrade i Hemse, sen bland annat som samordnare för att bygga upp verksamheten i Visby.

Lärare i Kunskapslyftet
I mitten av 1990-talet var hon under fem år med att bygga upp verksamheten med personliga assistenter. Hon hann även med att vara lärare i Kunskapslyftet ett år innan hon för sju år sen sökte sig tillbaka hem till Klinte och blev chef för fem gruppboenden för funktionshindrade.
- Organisationen har förändrats och från 2001 till idag har jag samarbetat med 22 personalgrupper, säger hon. Numera leder jag sex grupper, fyra med personliga assistenter och två med daglig verksamhet i Hemse och Klinte. Men nu är jag nöjd och ser tillbaka på ett omväxlande arbetsliv.
Hon är en av flera eldsjälar som kämpat för funktionshindrade och deras rätt.
- Bygga upp har varit min grej, säger hon. Men nu styrs det mesta av styrkort.
Till midsommar slutar Inga-Maj sin tjänst. Nu hägrar ledighet, umgås med första barnbarnet, resor tillsammans med maken i husbilen, hobbyn målning samt vara hemma som matte åt familjens schäferhund.