Fartyget Baltica tillbringade gårdagen i Slites hamn inför den två veckor långa kartläggningen. Tanken var att man skulle vara klara redan förra hösten, men strul med utrustningen har fördröjt mätningarna. Med bra väder är EU:s Chamsea-projekt en månad i från att gå i land.

- Vi behöver få fram statistik från det här området så att man kan ta ställning till hur man ska gå vidare med senapsgasen som ligger på Östersjöns botten, säger Stig-Björn Nilsson.


Ligger i rader
I efterdyningarna från andra världskriget dumpades 55 000 ton kemiska vapen i ett 1 700 kvadratkilometer stort område mellan Gotland, Lettland och Polen. De gamla bomberna, som var och en kunde väga uppemot 250 kilo vardera, ligger i rader som nu undersöks av Balticas ekolod.

Artikelbild

| - Vi behöver få fram statistik från det här området så att man kan ta ställning till hur man ska gå vidare med senapsgasen som ligger på Östersjöns botten, säger Stig-Björn Nilsson.

- Arbetet påminner om att spola en is eller klippa en gräsmatta. Vi söker av området i snygga rader och letar efter lufthåligheter eller skuggor som syns 10- 14 meter ovanför havsbottnen, berättar Robert Rosendahl, mätningsförättare.

Fartyget söker av området med ekolod och en gradiometer som känner av metallföremål. Förmålet fotograferas när mätningsutrustningen har hittat något på bottnen. Det kan röra sig om gamla cyklar, bilar, tunnor - eller gula senapasgasbollar.

-   Bombens metallhölje har oftast rostat sönder, och då ligger senapsgasen som en geléklump med fogskums-liknande skum runt. I den kalla bottenmiljön är senapsgasen stabil, men den förångas i värme, säger Stig-Björn Nilsson.


Ett par tusen bomber
Baltica med besättning har bara hittat ett par tusen bomber än så länge. Området utanför Gotland är det största området. Det finns ytterligare ett område norr om Gotland samt ett utanför Bornholm. Sverige, till skillnad mot Danmark, har inga regler för hur exempelvis fiskare ska anmäla upptäckt senapsgas.

Artikelbild

| Efter att ekolodet har träffat på en senapsbomb, så fotograferas den. Metallhöljet har oftast rostat sönder och lämnar bomben som en orange geléklump.

- Det gör att vi har ett stort mörkertal. I de här områdena råder dessutom fiskeförbud, säger Robert Rosendahl.


Markerar bomberna
Sjöfartverkets uppgift är att markera bomberna och föra statistik över dumpningsområdet. Stig-Björn Nilsson och Robert Rosendahl tror inte att senapasgasbomberna kommer att bärgas.

- Det är förmodligen ekonomiskt omöjligt. Det krävs en smärre miljökatastrof för att man ska börja plocka upp dem.