Inför ett samlat medieuppbåd visade Gotlands museum och länsstyrelsen i går upp påskhelgens spektakulära fynd från Stale i Rone, och arkeologen Per Widerström berättade om den akutinsats som gjordes på skärtorsdagen:

- Arkeologen Jonas Paulsson som är expert på metallsökare höll på att avsluta arbetet vid Stale när han hittade något intressant. Men han skulle med färjan hem till Skåne och hade inte tid att fortsätta.

Det blev i stället Per Widerström och Majvor Östergren som fick rycka ut akut. De blottade kanten till ett kärl och insåg att de inte kunde lämna platsen innan fyndet var bärgat.

Artikelbild

| Metalldetektorläge. Till och med när det mesta av jorden över kärlet skrapats bort är det svårt att upptäcka kanterna.

- Jag började gräva runt kärlet medan Majvor åkte till Hemse och köpte all gips hon kunde komma över, berättar Per Widerström och svär lite över den tjocka Roneleran.


Tre centimeter
Utgrävningen visade att kärlet var intakt tack vare att de som gömt det spettat i hällen för att få ner det tillräckligt djupt. Genom det har kärlet undgått plogen - med tre centimeters marginal.

Tillsammans kunde Per Widerström och Majvor Östergren klä kärl och jord med gips. Det har blivit en klump som uppskattningsvis väger tio kilo.

Efter skärtorsdagens akutinsats fördes kärlet till Riksantikvarieämbetet i Visby, där Magnus Mårtensson placerade det under röntgenkameran i tisdags.

Artikelbild

| Första myntet. Ett mynt har lösgjorts ur jordklumpen. Det är präglat år 1000-1040 i Köln.

- Vi har mycket kraftigare röntgen än tandläkare använder, men det var svårt att få en bra bild trots att vi hade exponeringstider på flera minuter. Silver och brons har hög densitet och allt tyder på att det finns en hel del metall i kärlet, säger han.


Mynt från Köln
Endast ett litet mynt har lyfts ur jordklumpen. Det går att utläsa vem myntet stämplats för och genom det drar Per Widerström slutsatsen att det präglades i Köln någon gång mellan år 1000-1040.

Artikelbild

| Röntgenbild. Den avslöjar kärlets konturer, men inte mycket om innehållet. Det tyder på hög densitet - sannolikt metall av silver och brons.

- Det är ett intressant fynd. Skatter från sen vikingatid är ovanliga.

Det kommer att ta ett par veckor att plocka fram och analysera de nya fynden. Först måste pengar fram. Länsstyrelsen har sökt bidrag från Riksantikvarieämbetet och vill helst att professor Kenneth Jonsson leder arbetet tillsammans med en arkeolog.

Artikelbild

| Föraning. I kanten av kärlet ser man spår av mynt. Snart kommer landets främste myntexpert till Gotland.


Dikesgrävning 1838
Mynten kan sedan jämföras med tidigare fynd från Stale. 1838 hittade bonden Herman Hermanson en skattgömma när han grävde ett dike nära den nya fyndplatsen. Gömman innehöll över 1 200 mynt, varav drygt 600 var tyska, 460 brittiska och 145 danska.

Ytterligare en skatt har hittats vid Stale. Fyndet gjordes 1954 i samband med plöjning. Det innehöll bysantinska, svenska, danska, brittiska och även irländska mynt.

Artikelbild

| Skadeförebyggt. Kopparkärlet har klätts in med gipsbandage.

Med tanke på de fynden var åkern i Rone en av dem som länsstyrelsen ville undersöka för att hindra skattplundring. Projektet "Ett plundrat kulturarv" är avslutat, men ännu pågår efterarbeten och i det ingick undersökningen vid Stale.