Vid ett av borden i Gutegymnasiets kafé i Visby sitter Philip, Malin, Nils och Fanny. De går i tredje ring på gymnasiet men olika program. Samtliga har gemensamt att de får rösta i höstens val. En möjlighet som de kommer att ta vara på.

– Om man väljer att inte rösta så kan man ju inte ha en åsikt sen om olika saker. Så tycker jag, säger Fanny Larsson som går barn- och fritidsprogrammet på Gutegymnasiet.

Vännerna håller med, helt och hållet, men det är knappast några politiska diskussioner som avhandlas när de träffas. I dag blir det kortspel och en fika mellan varven av de självstudier som fulltecknar dagens schema.

På lektionerna då, pratar de politik och sånt?

– Vi ska börja med det nu, mer, för vi gör inte det tillräckligt. Vi ska ha som ett slags nyhetstest så att man måste följa med i det som händer, säger Fanny Larsson.

I SCB:s senaste rapport om valdeltagande, lyfts särskilt forskning kring förstagångsväljarnas betydelse och roll för samhällets demokratiarbete. Flera olika statsvetare har kommit fram till en liknande slutsats: att valdeltagande i unga år kan forma en vana som behålls för resten av livet.

Skolan har ett viktigt och tydligt demokratiuppdrag, säger gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande, regionrådet Saga Carlgren (V).

– Det brukar komma igång längre fram, i takt med att valdagen närmar sig, i form av debatter, egna val och olika temadagar.

Sedan 2016 finns den så kallade Demokratiutredningen ute på remiss i landet. Så sent som i januari behandlade regionstyrelsen, där Saga Carlgren är en av ledamöterna, fullmäktigeledamoten Eva Gustafssons (C) motion om att låta upprätta ett särskilt ungdomsfullmäktige på Gotland.

Förslagsställaren kopplar sin argument till Demokratiutredningen samt nya regler från årsskiftet, om säkerställande av en förankring bland alla medborgare när det kommer till kommunpolitik och lokalt beslutsfattande. Regionstyrelsen, som avslagit motionen, hänvisar till ekonomiska hinder för ett ungdomsfullmäktige samt att uppdraget uppfylls genom andra insatser.

Regionens ungdoms- och demokratiuppdrag har tidigare legat på kultur- och fritidsnämnden. När den försvann fick Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ta över ansvaret.

– Vi kommer att fortsätta på arbetet, det är ett område som kan ha blivit eftersatt under en period av omorganisation inom regionen, säger Saga Carlgren.

Hon tror att det finns bättre vägar än att upprätta ett särskilt fullmäktige för unga.

– Jag har funderat mycket kring detta men jag tror att det skulle bli mer av en en parallellvärld, där ungdomarna får fatta låtsasbeslut som inte får någon verklig påverkan. Det måste handla om riktigt inflytande - men vi är inte riktigt framme.

När Nils Ahlqvist går och röstar i höst, för allra första gången i livet, är det inte nödvändigtvis någon stark ideologisk övertygelse som avgör vem och vilka som får hans förtroende att regera i Sverige de kommande fyra åren.

– Jag tror jag vet vad jag kommer att välja, men det beror på vad jag tycker är viktigt för mig då, när det är dags, säger Nils Ahlqvist.

Bordsgrannen och kompisen Fanny Larsson känner likadant. Hon har bra koll på vad de olika politiska partierna står för, men att det hänger på flera faktorer – som kan komma att se annorlunda ut om drygt ett halvår.

– Det kan ha hänt något i världen eller här hemma som spelar in. Sen tror jag att man påverkas av sina kompisar också, särskilt om man går och röstar ihop på valdagen, säger Fanny Larsson.