Amer Marzouq har flytt till Sverige från Kuwait. Han är bidoon. Det är en folkgrupp, eller social klass, som fått sitt namn från ett ord som kan översättas med ”utan”. I Kuwait saknar bidoonerna medborgarskap och det är omstritt i vilken mån de ens registreras. Amer har aldrig haft några identitetspapper från det land hans föräldrar föddes i och som han själv växt upp i.

I mars avslog Migrationsverket hans asylansökan, ett beslut som överklagats till Migrationsdomstolen av Anna-Pia Beier, Amers ombud.

Till stöd för överklagan och Amers sak har Thomas Hammarberg, tidigare EUs kommissionär för mänskliga rättigheter och deltidsboende på Sudret, engagerat sig.

Artikelbild

| Amer Marzouq är statslös och riskerar att skickas fram och tillbaka mellan länder om han inte beviljas asyl.

– Han kan inte utvisas. Jag menar att det här är ett starkt fall i den meningen att det är illa underbyggt av Migrationsverket. De har inte anammat den anmärkningsvärda kritik som Sverige redan har fått från till exempel FNs kommissariat för flyktingar, UNHCR. Det handlar om att svenska myndigheter har dålig förståelse för statslösas svårigheter. De har gjort fel. Nu försöker jag hjälpa domstolen att rätta till det felaktiga beslutet, säger Thomas Hammarberg.

I Kuwait hanterade Amer kameler och får. På Gotland, där han nu bott i över två år, har han arbetat med trädgårdsarbete och på restaurang, samt studerat svenska.

GT träffar honom hemma hos konstnären Lotta Lagercrantz i Vamlingbo. Hon och hennes man hör till de Suder-bor som stöttat Amer Marzouq under hans försök att etablera sig i landet och han talar skämtsamt om henne som ”sin mamma”.

Amer flydde Kuwait efter händelser i samband med en demonstration 2014 för bidoonernas mänskliga rättigheter. Han deltog inte själv i demonstrationen, men upprördes av ur säkerhetsstyrkor behandlade kvinnor och barn i samband med den.

Vid en samling efter manifestationen läste Amer upp sina dikter där han kritiserade emiren och välkomnade den arabiska våren. I den dokumentation som lämnats till Migrationsverket om hans fall ingår en arresteringsorder på honom på grund av dikterna.

– Jag och min advokat och mina vänner, vi förstår inte anledningen till Migrationsverkets avslag, säger Amer.

– De har förstått att jag är rädd för att åka till Kuwait och de borde veta att jag inte kan. De har sagt att jag pratat rätt om mitt fall.

Med det sistnämnda menar Amer Marzouq, som är i färd med att lära sig svenska allt bättre, att Migrationsverket inte har ifrågasatt hans berättelse. Det framgår också av asylförhör och annan dokumentation som GT tagit del av.

– Inget tyder på att Amer är mantalsförd eller på annat sätt registrerad. Med all sannolikhet skulle han stoppas vid gränsen och hamna i ett limbo utan hemvist, säger Thomas Hammarberg och fortsätter:

– Det är inte många som kommer från Kuwait och det är framför allt statslösheten som är ett problem. På ett mänskligt plan är det väldigt inhumant att sända honom tillbaka, när han just börjat etablera sig i Sverige.

I ombudets överklagan sägs att Amer Marzouq hyser ”välgrundad fruktan för förföljelse”, både som en följd av ”faktisk och tillskriven” politisk uppfattning och etnisk tillhörighet.

– Migrationsverket har inte ifrågasatt det i hans berättelse som man har kunnat kontrollera. Det man egentligen kräver är absurt - att han ska bevisa att han inte har några papper på att han är registrerad”, avslutar Thomas Hammarberg.