Regeringen vill se ett förbud mot slamspridning på åkrar. I går tillsatte man en utredning som ska utforma sätt att återföra fosfor i markerna, men med ett samtidigt uppdrag att minska utsläppen av kemikalier och gifter från reningsverken.

Direktivet från regeringen oroar branschorganisationen Svenskt Vatten AB som anser att många reningsverk kommit långt med hållbara kretsloppslösningar. Framför allt syftar man på den så kallade Revaq-metoden – en certifiering som beskrivits som EU:s strängaste regelverk för att minska utsläppen.

Förra våren blev reningsverket i Visby certifierat enligt Revaq. En effekt av det är att slammet får spridas som gödsel, något som resulterat i att cirka 670 ton slam gått ut till olika lantbrukare på ön, vilket GT har skrivit om under våren. Men certifieringen har flera syften i ett kretsloppstänk, och innebär ett helt annat arbetssätt än tidigare. När Roger Lindström, enhetschef på VA-avloppsenheten, nåddes av nyheten om regeringsbeslutet blev han mycket bedrövad.

Artikelbild

| I april i år spreds det första Revaq-slammet på öns åkrar.

– Vi har hållt på i två år, varav ett för att bli certifierade, men lägger ned jättemycket jobb varje dag med Revaq. Frågan är om det ens är någon idé att fortsätta om det här förbudet går igenom.

Roger Lindström säger att Gotland anses som bäst i klassen inom olika områden i Revaq-systemet och att man kommit långt jämfört med stora delar av landet. Ett av regionens syften har varit att slippa skeppa slam från reningsverket i Visby till fastlandet, vilket görs med resten av öns slam, något som är bra för både miljö och kommunkassa.

Men arbetet för att få bli certifierade har inneburit avkall på andra områden inom förvaltningen. Ett exempel är lakvattnet från Visby soptipp, som vi inte längre kan ta emot, vilket innebär en stor kostnad i sin tur då det skjuts över på avfallsenheten, förklarar Roger Lindström.

– Man har ju verkligen satsat på det här projektet.

I det finstilta i regeringens nya direktiv för utredningen, nämns dock Revaq. Metoden lyfts fram som ett gott exempel på så kallat uppströmsarbete, vilket man vill ha kvar. Det innebär i grova drag att lokalisera var farliga ämnen kommer ifrån, något som utgör en stor del av det dagliga arbetet för Roger Lindström vid reningsverket i Visby:

– Egentligen spelar det ingen roll var slammet hamnar, utan var gifterna tar vägen.

– Men om man, som de verkar föreslå, bara ser bränning av slammet som ett alternativ i framtiden så undrar jag verkligen hur det blir. Vi har egentligen väldigt låga krav utan Revaq och frågan är hur mycket resurser man vill lägga på på det. Det är en fråga om miljön.