Fyra år har snart gått sedan helvetet på jorden utbröt för gotlänningen Sara Bouaziz. Hennes dotter Meryam var då fyra år gammal och skulle på, vad alla trodde, semester i Libyen tillsammans med sin pappa. Men det blev ingen semester. Flera år senare är Meryam kvar i Libyen – 400 mil från sin mamma.

– Semester i tre och ett halvt år, vem har det? Det här är så sinnessjukt det bara kan bli.

Det var år 2012 allting började. Sara hade efter skilsmässan med Meryams pappa fått ett intermistiskt beslut om ensam vårdnad. Men på grund av sjukdom lät hon Meryams pappa ta med dottern på semester i Libyen.

Artikelbild

| Tre veckor fick de tillsammans innan Sara Bouaziz blev tvungen att åka tillbaka till Sverige.

– Jag visste inte om jag skulle överleva och jag valde mellan att låta henne åka med sin pappa som hon älskar, eller flytta till en akut jourfamilj. För hennes skull lät jag dem åka, jag litade på honom, säger Sara.

Allt gick bra och efter en månad var de tillbaka i Sverige. I januari 2014 var det dags igen och Meryam åkte återigen med sin pappa till Libyen för en månads semester. Någon sa till Sara att "det är när det är som lugnast som det händer". Men Sara tänkte inte ens tanken att något skulle kunna hända – trots att pappan tidigare hade hotat med att föra bort Meryam till Libyen.

– En dag kom han tillbaka till Sverige utan Meryam, berättar Sara med gråten i halsen.

Eftersom det endast är en man i familjen som får föra ut Meryam ur landet väntade Sara med att anmäla och lät pappan åka tillbaka till Libyen för att hämta deras dotter. Den 6 april 2014, på Saras födelsedag, kom samtalet som vände hela hennes värld upp och ner.

Artikelbild

| Sara Bouaziz är född och uppvuxen i Visby.

– Han ringde och sa att hon aldrig kommer hem igen, säger Sara.

Den 17 oktober fyller Meryam 8 år. Då har hon varit ifrån sin mamma i halva sitt liv. Ända sedan de separerades har Sara kämpat för att få återförenas med sin dotter. Men att få visum till Libyen är nästan en omöjlighet. I våras fick hon till slut inresetillstånd och i maj i år träffades de för första gången på över tre år.

– Meryam kände först inte igen mig, berättar Sara.

I tre veckor levde de som mor och dotter för första gången på flera år.

– Att lämna henne var det svåraste jag har gjort, säger Sara.

I början av september i år dömdes Meryams pappa för grov egenmäktighet med barn. Pappans förklaring, att det är hans familj som hållit kvar Meryam i Libyen och att han inte kunnat ordna ett libyskt pass åt sin dotter, höll inte i rätten. Han fick ett års fängelse – ett straff som Sara tycker är alldeles för lågt.

– Jag kommer att överklaga, säger hon.

Hur var rättegången?

– Fruktansvärd, det var det värsta jag upplevt i hela mitt liv. Jag mår skit, säger Sara.

Pappan sitter just nu häktad i Visby i väntan på fängelse. Om han inte ser till att Meryam kommer hem under tiden han sitter fängslad räknas brottet fortfarande som pågående och han ska då häktas på nytt när han kommer ut.

– Han har tio bröder och de är de enda som kan ta Meryam från Libyen. Libyen har inget fungerande rättssystem så svenska staten kan inte göra någonting. Men Meryam är en svensk medborgare, hon har rätt att komma hem, säger Sara.

Snart åttaåriga Meryam bor i dag i Libyen med sin styvmamma och sina tre syskon.

– Jag vill inte hans familj något illa, jag vill att det ska lösa sig för allas bästa. Jag vill att vi ska kunna ha ett fungerande umgänge för Meryams skull. Hon har ju tre syskon och hennes styvmamma har varit hennes mamma i tre år, det kan jag inte ta ifrån dem, säger Sara och fortsätter:

– Jag vill bara få hem min dotter.