De har gamla anor, IOGT-NTO, men så är den också tidlös, deras kamp mot alkoholens negativa följder.

En miljon människor i Sverige har ett riskabelt drickande, av dessa kan 330 000 klassas som alkoholmissbrukare, visar den statliga Missbruksutredningens rapport från 2011.

Var tredje svensk har en närstående som dricker för mycket. Över 200 sjukdomar som cancer och neurologiska problem kan kopplas till alkoholkonsumtion, och supandet är den femte största orsaken till sjukdom och död i hela världen. Det är en ökning från åttonde plats 1990, konstateras i skriften ”Alkoholen och samhället”, utgiven av IOGT-NTO i samarbete med Svenska läkaresällskapet.

Artikelbild

IOGT-NTO ger stöd till personer som har eller har haft missbruksproblem, och de bedriver lobbyverksamhet för att minska konsumtionen av alkohol i samhället. Det gotländska distriktet har ett 50-tal medlemmar, men med tiden har det lokala arbetet minskat.

– Vi har helt enkelt svårt att få det att gå ihop, säger Kålle Kjellin, distriktsordförande.

Sedan 1985 bedriver organisationen kamratstödjande arbete på en lång rad orter i landet, men sedan några år sker detta arbete lokalt endast i Hemse. Deltagarna lagar mat tillsammans, umgås, samtalar. Ger varandra stöd i vardagen. Delar med sig av erfarenheter.

– Många med ett långt missbruk bakom sig har blivit socialt handikappade. Vårt mål är att den som kommer tillbaka från ett missbruk ska komma in i samhället, precis som alla andra. Många av oss har bearbetat det vi varit med om och kunnat gå vidare. Vi kan förmedla våra kunskaper till dem som behöver dem nu, säger Kålle Kjellin.

– Vi är vanliga människor med vissa skavanker, men vi har mycket kärlek att ge, tillägger Rolf Olsson, kassör.

Gotlandsdistriktet gästades nyligen av två av IOGT-NTO:s verksamhetsutvecklare, Hugo Hermansson och Per-Åke Andersson. För nu är det dags att sätta ner foten, tycker de.

– Vårt kamratstöd saknar stöd. Det är ett arbete som sker helt utan bidrag. Det är hårt att säga, men jag menar att samhället utnyttjar den ideella sektorn, eftersom vi sparar stora pengar. Samhället snyltar på vårt arbete, men det håller inte i längden, säger Per-Åke Andersson.

Ett dygn på behandlingshem kostar tusentals kronor, och en behandling kan vara i månader.

– För varje människa vi kan hjälpa att inte ta ett återfall sparas stora pengar. Och glöm inte vad detta betyder för dem som fortfarande har sina familjer kvar, säger Per-Åke Andersson.

Drömmen är att kunna starta ett kamratstödjande arbete även i Visby. På sikt vill de även etablera sig i Slite och kanske Klintehamn.

Nu har IOGT-NTO mött flera gotländska politiker för att begära ekonomiskt bidrag.

En av dem är Eva Nypelius (C), regionråd i opposition:

– För dem som varit på behandling tror jag det är jätteviktigt att det finns personer att kontakta och som kan stötta dem till ett nyktert liv. Jag har uppmanat IOGT-NTO att söka stöd för sin verksamhet, så får det behandlas i vanlig ordning inom regionen. Men det är en relativt liten peng de ansöker om jämfört med vad vi lägger på beroendevården.

Även socialnämndens ordförande, Håkan Ericsson (S), uppmanade organisationen att söka medel hos regionstyrelsen och socialnämnden.

– Kan vi få ner återfallsprocenten i denna grupp så är det mycket väl investerade pengar, säger han.