Som GT tidigare berättat har nu de flesta vars vatten förorenats med PFAS fått koppla upp sig mot det kommunala vattennätet, men även lämnat blodprov för att mäta koncentrationen av ämnena i kroppen.
Samtidigt jobbar den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) med en ny riskvärdering för två av de giftiga ämnena. Allt pekar mot att konsumtion av dessa ämnen är farligare än man först trott.
Sandra Strandh är statsinspektör på Livsmedelsverket:
– PFAS är ett samlingsnamn för flera tusen olika ämnen där PFOS och PFOA är två av elva ämnen som vi ser förekommer i dricksvattnet. Jag har bara sett preliminära siffror men det är möjligt att vi kommer behöva sänka åtgärdsgränsen, säger hon.
I USA har myndigheter nyligen kommit fram till att människor dagligen kan exponeras för halter upp till 2 nanogram per kilo kroppsvikt. Det är avsevärt mycket lägre än den bedömning EU gjorde 2008, som ligger på 150 nanogram per kilo kroppsvikt och dag, och som ligger till grund för Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för dricksvatten.
Mattias Öberg är forskare i toxikologi vid Karolinska institutet och skriver i sin blogg att om EU:s nya bedömning hamnar på liknande värden som i USA, så kommer sannolikt den svenska åtgärdsgränsen behöva sänkas till 5-10 nanogram per liter, istället för dagens 90 nanogram per liter.
Han säger även att medelvärdet av PFAS i svenskt dricksvatten år 2014 låg på 23 nanogram per liter, vilket kan innebära att en mycket stor andel vattentäkter berörs om de nya bedömningarna står sig.
Men även om EU:s nya riskvärdering säger att PFOS och PFOA är farligare än man först trott, så kommer Livsmedelverket inte att göra något åt åtgärdsgränserna.
– Första steget blir att invänta riskvärderingar på fler PFAS-ämnen innan vi ser över gränserna. I Sverige har vi fokuserat på 11 ämnen som förekommer i dricksvattnet, och den senaste studien omfattar bara två av dem, säger Sandra Strandh.
Mattias Öberg tror att bedömningar på de övriga nio ämnena kommer under nästa år, men tycker ändå att myndigheten bör agera tidigare:
– Jag tycker att Livsmedelsverket redan nu bör fundera på att skärpa rekommendationen kring dricksvatten. Om kommuner och andra myndigheter fattar beslut om bidrag till vattenrening baserat på det gamla åtgärdsvärdet samtidigt som de vet att det kan behöva sänkas uppstår en orättvisa.