Var femte kvinna på Gotland uteblir från cellprovskontrollerna, som görs för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka livmoderhalscancer eller eventuella cellförändringar. Bland de som uteblir från provtagningarna är utvecklad livmoderhalscancer mer vanlig än bland de kvinnor som deltar i kontrollerna. I dag kallas kvinnor mellan 23 och 60 år till kontroll vart tredje år. I går beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att anta ett nytt nationellt vårdprogram för cervixcancer, eller livmoderhalscancer.

En av de större förändringar som det nya vårdprogrammet innebär är att patienter med cellförändringar nu kommer att kallas till en barnmorska, istället för till en läkare.

– Det blir en förskjutning från gynekologer till barnmorska. I och med det får vi en kontinuitet och vi lägger stort fokus på det personliga mötet. Kvinnan ska känna sig trygg i att komma tillbaka och få svar på alla sina frågor, berättar Susanne Öhman, dysplasibarnmorska och ansvarig för dessa kontakter och besök.

Artikelbild

| Chef. Thomas Kunze, chefläkare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Region Gotland.

En annan förändring är att patienter som en gång haft och behandlats för cellförändring erbjuds att komma på uppföljande besök livet ut. Förr slutade kallelserna att skickas ut efter 20 till 25 år.

Kvinnor som regelbundet deltar i screeningprogrammet för gynekologisk cellprovtagning sänker i dag risken för att drabbas av livmoderhalscancer med 90 procent. I det nya vårdprogrammet införs en del åtgärder för att få fler kvinnor att delta. En av dessa åtgärder är att från år 2019 kommer ett självprovtagningskit för HPV att skickas hem till de kvinnor som inte har tagit cellprov de senaste fyra åren.

– Målet med detta är att öka deltagandet. Vi vill helst inte ha några kvinnor alls som insjuknar, och nu har vi fortfarande några fall per år på Gotland, säger Thomas Kunze, chefläkare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Region Gotland.

Han berättar att det går att se vissa socioekonomiska skillnader mellan de som går på kontrollerna och de som inte gör det. Självprovtagningen är ett sätt att nå ut till fler.

– Det är inte lika tydligt på Gotland, men i storstadsområdena ser vi skillnader. Hemtesterna är ett försök, men det behövs mer, framför allt mer information, säger Thomas Kunze.