I förra veckan lämnade den tvärpolitiska Försvarsberedningen sin delrapport om hur det svenska totalförsvaret bör inriktas för nästa period, det vill säga 2021-2025. Under de åren satsar staten miljardbelopp för att Sverige ska klara i vart fall tre månader av en svår säkerhetspolitisk kris, eller rent av krig, utan hjälp från andra länder.
Försvarsberedningen pekar ut Stockholmsområdet, Gotland, Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, västra Svealand samt delar av Jämtlands och Norrbottens län som strategiskt viktiga geografiska områden i händelse av krig. Man säger att det mest troliga är att dessa områden blir de som drabbas av direkta krigshandlingar och intensiv stridsverksamhet.
Vilka av de här områdena som drabbas av direkta strider beror på flera olika saker, men på grund av de långa avstånden bedöms Gotland och norra Norrland som särskilt viktiga när det handlar om sjukvård. Därför vill man inrätta beredskapssjukhus som ska planera för omhändertagande av många skadade, krigsplacera personal och se till att tillräcklig kompetens finns för att hantera många med krigsskador.
LÄS MER: Geabchefen: "Vi har god beredskap"
Maria Dalemar är regionens hälso- och sjukvårdsdirektör:
– Traumaberedskap har vi dygnet runt redan som det är, och det är ju en av våra svåra utmaningar eftersom vi är ett litet lasarett med liten verksamhet men som måste ha väldigt bred kompetens.
Försvarsberedningens slutliga rapport ska vara klar i maj 2019, men i delbetänkandet framgår tydligt hur Försvarsberedningen vill stärka kapaciteten för att klara en svår kris. Maria Dalemar berättar att det katastrofmedicinska rådet regelbundet försöker utveckla katastrofberedskapen, och att man nyligen beviljats pengar av regionfullmäktige för att bygga ut reservkraften för lasarettet.
– Just nu kan vi bara täcka 60 procent utifrån sjukhusets totala energibehov, och det är helt enkelt för dåligt. När vi bygger ut kommer reservkraften i realiteten täcka mer än 100 procent, säger hon.
Men reservkraften drivs av diesel, och Gotland har inte längre några beredskapslager för drivmedel, vilket är ytterligare en punkt i rapporten.
Vad gäller läkemedel och sjukvårdsutrustning ser kapaciteten lite olika ut. Vissa saker som cytostatika, läkemedel som används vid cancerbehandling, finns inga lager av alls, berättar sjukvårdsdirektören.
– Det här blir ju också en sådan sak vi kommer att behöva titta på, säger hon.
Försvarsberedningen pekar på omfattande brister i det civila försvaret, och talar om behovet av en ”samhällsreform”.
GT berättade i början av året om MSB:s rekommendation att varje invånare i Sverige ska ha egna förråd av mat och andra förnödenheter för minst tre dygn. Försvarsberedningen vill öka detta till sju dygn.
– Man behöver mat, filtar, bra kläder och ta reda på var skyddsrummen finns, säger försvarsberedningens ordförande, förre försvarsministern Björn von Sydow (S).