I somras växte operationsköerna på Karolinska universitetssjukhuset eftersom det var brist på operationssjuksköterskor och vårdplatser. Flera cancerpatienter fick vänta så pass länge att läget blev kritiskt och två avled, en av dessa var en gotlänning.
Patienten skulle opereras för en avancerad och stor tumör i levern, en åtgärd som ska göras inom 32, men absolut senast efter 36 dagar. Istället fick den drabbade vänta två veckor längre. När operationen ägde rum hade tumören växt till sig så pass mycket att den inte kunde tas bort. Patienten avled senare.
Dagens Nyheter kunde i november förra året avslöja att Karolinska i Huddinge hade erbjudits hjälp av Danderyds sjukhus för att korta operationsköerna, men avböjt detta.
– Vi märkte tidigt i somras att våra patienter som bokades in för operation i Huddinge fick sin operationstid långt fram. Därför skickade vi ett mejl där vi erbjöd oss att operera bort kön, sa Lars Granström, överläkare och kirurg på Danderyds sjukhus, till DN.
Men det var en chans som Karolinska inte tog, utan hänvisade till att kompetensen för den här typen av operationer fanns hos dem.
När Paul Beijnes, som är förundersökningsledare på polisområde Stockholm syd, läste DN:s artiklar valde han att polisanmäla fyra fall där patienter fått vänta för länge, två av dessa har avlidit. För honom fanns det en tydlig brottsmisstanke.
– Jag tyckte att det fanns anledning att anta att brott som faller under allmänt åtal hade begåtts, säger han.
Den 21 september skrev Gunnar Ramstedt, chefläkare på Region Gotland, till Karolinska och påpekade att Visby lasarett gjort en avvikelserapport som gällde deras cancerpatient.
– Vi påtalade den här händelsen för Karolinska och bad dem ta ställning till om det kunde röra sig om en allvarlig vårdskada som eventuellt skulle Lex Maria-anmälas, säger han.
Nästan två månader senare anmälde Karolinska tre av fallen, bland annat det med den gotländske patienten, till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Myndigheten utreder nu om det finns anledning att rikta kritik mot vårdgivaren. Men det räcker inte anser Paul Beijnes:
– Man kan göra fel, men det finns fel och så finns det fel.
Han menar att någon eller några på Karolinska kan ha gjort sig skyldiga till grovt vållande till annans död, genom att ha tackat nej till hjälp.
– Det handlar i grunden om en underlåtenhet. Vållande kan också vara att låta bli att göra någonting, i det här fallet till exempel att inte tacka ”ja” till den erbjudna operationshjälpen, säger han och fortsätter:
– När man tackade nej så borde man ha förstått att de här patienterna inte skulle få sin operation inom 32 dagar, vilket är en kritisk tidpunkt enligt Karolinskas egen forskning.
Gunnar Ramstedt vill inte kommentera det aktuella fallet, utan avvaktar granskningen.
– Det är inte vi som ska bedöma innehållet i Karolinskas utredning utan det är IVO, som är tillsynsmyndighet, säger han.
Håkan Ek, kriminalinspektör, jobbar med förundersökningen.
– Det är fortfarande i sin linda. Mycket av det som står i DN:s artikelserie ligger till grund för det här, säger han.
Om personal på Karolinska har förhörts eller inte avböjer han att kommentera.
– Vi har hållit en del förhör och gjort en del andra utredningsåtgärder. Men jag kan inte gå in på vilka vi har förhört på grund av förundersökningssekretess, säger han.
Det är ovanligt att vårdskador utreds enligt brottsbalken. Bland de mest uppmärksammade fallen finns Macchiarini-skandalen och åtalet mot en barnläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Ingen dömdes i något av fallen.
Vårdgivares misstag borde utredas av polis oftare, enligt Paul Beijne:
– Min personliga åsikt är att det sannolikt görs alldeles för lite.